Mongoliet har gott om uran och erfarenhet av uranbrytning. Landet tecknade nyligen ett avtal med Ryssland om utveckling av uranfyndigheterna. Som ett led i samarbetet planerar Ryssland att hjälpa Mongoliet bygga kärnkraft i nära framtid.
Nuclear Energy Agency meddelade nyligen att Ryssland har preliminära planer för att utveckla kärnkraften från och med 2021. Det kommer antingen att handla om koreanska så kallade ”smarta reaktorer” eller om typ Toshiba 4S. Tre platser som övervägs är huvudstaden Ulan Bator, västra Mongoliet och Dornod. Mongoliet utvann uran i Dornod för forna Sovjetunionen och Ryssland fram till 1995. Idag är produktionen obetydlig.
Mongoliet anslöt sig till IAEA 1993, även om det har ansökt om garantier enligt NPT sedan 1972. En lag om kärnvapenfri status antogs 2000. Tilläggsprotokollet till landets säkerhetskontrollavtal med IAEA har varit i kraft sedan maj 2003.
Mongoliet har världens största outnyttjade fyndighet av kol och världens näst största när det gäller koppar och uran. Omvärlden bokstavligen slåss om att få ta del av rikedomarna och Mongoliet behöver pengar, för trots att landet är rikt på naturtillgångar lever många i extrem fattigdom.
Det aktuella fallet med koncernen Khan Resources belyser hur slaget om Mongoliets naturresurser idag utkämpas när landet nyligen, i strid med internationell lag, konfiskerade en kanadensisk urangruva och överförde den under ryska regeringens kontroll. Kanadensarna talade om mongolisk – rysk konspiration mot utländska investerare.
