En sammanslutning av de främsta nordiska emittenterna inom den offentliga sektorn offentliggör idag Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting. Dokumentet presenterar uppdaterade riktlinjer för rapportering av effekter från gröna obligationer.
Innehållet inkluderar reviderade mätvärden för att kvantifiera påverkan samt nya rekommendationer för att återspegla den senaste marknadsutvecklingen. Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting, som nu är i sin fjärde upplaga, debuterade ursprungligen 2017.
"Betydelsen av noggrann och transparent emission samt rapportering av hållbara obligationer kan inte nog betonas för att bevara och stärka deras trovärdighet som verktyg för finansiering av omställningen," kommenterar Björn Bergstrand, hållbarhetschef på Kommuninvest och koordinator för det nordiska samarbetet.
Det nordiska samarbetet inom den offentliga sektorn syftar till att harmonisera och främja praxis för rapportering av gröna obligationer. Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting fungerar som en praktisk användarhandledning och en första punkt för emittenter. Dokumentet introducerades första gången 2017 och har uppdaterats 2019 och 2020.
De signifikanta förändringarna i årets uppdatering inkluderar reviderade emissionsfaktorer för el och fjärrvärme samt nya rekommendationer för årsrapportering, retrospektiv analys, allokeringsperioder, regulatoriska hänvisningar och ESG-strategi samt riskhantering.
Mikko Noronen, hållbarhetschef på finska MuniFin, understryker vikten av att emissionsfaktorn för el korrekt återspeglar miljöpåverkan av finansierade projekt. "En gemensam strategi för att bedöma elens effekter har varit av central betydelse för gruppen. I den här uppdateringen har vi justerat nedåt emissionsfaktorn för att återspegla energisektorns utveckling och klargöra alternativa rapporteringsmetoder," säger Mikko Noronen.
Den nya emissionsfaktorn för el har fastställts till 191 g CO2e/kWh, jämfört med 315 g CO2e/kWh i 2020 års uppdatering. Detta återspeglar främst den fortsatta och förväntade framtida utfasningen av fossila bränslen inom det europeiska energisystemet. Den nordiska gruppen har också anpassat sig till den beräkningsmetod som de multilaterala utvecklingsbankerna tillämpar.
Den nordiska koncernen har beslutat att använda en konsekvensstrategi, där emissionsfaktorn baseras på det europeiska elnätet, dock med undantag för Cypern som inte är anslutet till EU:s elnät, medan både Storbritannien och Norge, som är anslutna, inkluderas.
Grundläggande för gröna projekt är att minska användningen av el eller tillföra ny kapacitet från förnybara energikällor, vilket ökar nettoexporten av ren el från det nordiska energisystemet till kontinentaleuropa. Emittenter kan välja att beräkna påverkan baserat på en fördelnings- och redovisningsmetod, men om de gör det bör de inkludera information för att underlätta jämförelser.
Dokumentet syftar primärt till att hjälpa nordiska emittenter inom den offentliga sektorn att rapportera miljöpåverkan från sina investeringar och att harmonisera rapporteringsmetoder till förmån för investerare i gröna obligationer. Dock används Nordic Position Paper även av emittenter inom den privata sektorn.
"Vårt mål är att främja robusta, transparenta och praktiska rapporteringsmetoder för gröna obligationer som tar hänsyn till olika perspektiv, inklusive både allokerings- och effektrapportering. Med tanke på betydelsen som investerare och beslutsfattare lägger vid gröna obligationer är det avgörande att tillhandahålla trovärdig transparens," säger Venil Sælebakke, rådgivare inom klimat och grön finansiering på norska Kommunalbanken (KBN).
Om Nordic Position Paper on Green Bonds Impact Reporting:
I Nordic Position Paper föreslås en sammanfattning av hur miljöfördelarna med gröna obligationer ska redovisas. Det ger också vägledning för allmänna frågor, såsom att skilja mellan minskade och undvikna utsläpp samt att rapportera effekter i förhållande till utbetalda tilldelningar av gröna obligationer.
Dokumentet har utvecklats av en grupp emittenter av gröna obligationer inom den offentliga sektorn från de fyra nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige. Denna grupp inkluderar de kommunala upplåningsinstituten Kommunalbanken (KBN, Norge), KommuneKredit (Danmark), Kommuninvest (Sverige) och MuniFin (Finland), tillsammans med Svensk Exportkredit (SEK) och ett antal svenska kommunala eller regionala emittenter såsom Göteborgs stad, Linköpings kommun, Lunds kommun, Norrköpings kommun och Örebro kommun samt region Skåne och region Stockholm.
Se rapporten i sin helher HÄR!