Tyskland har fångats av strävan efter att bygga det första fusionskraftverket, ett teknologiskt språng som kunde revolutionera energiproduktionen. Men vägen framåt är fylld med utmaningar.
I det tyska forskningslandskapet upplever kärnfusionen, en gång bortglömd, nu en renässans. Med ett nytt löfte från forskningsministern om att Tyskland ska vara bland de första att uppföra ett fusionskraftverk, har teknologin återigen hamnat i rampljuset. Forskningsminister Bettina Stark-Watzinger uttalade sig nyligen om ambitionen att lösa energiproblemen genom fusionskraft, med en investering på fem miljarder euro i forskningsprogrammet "Fusion 2040".
Ingen belastning av klimatet med koldioxid
Det som driver optimismen är det faktum att en enda gram bränsle av vätets isotoper deuterium och tritium i framtida fusionsreaktorer kan generera lika mycket energi som elva ton kol, utan att belasta klimatet med koldioxid.
Experiment vid Lawrence Livermore National Laboratory har visat att kontrollerad fusion är möjlig, med nyligen uppnådda rekord i energiutbyte. Likaså har den nu avstängda brittiska anläggningen JET i Culham demonstrerat fusionens potential med magnetisk inneslutning.
För att säkra Tysklands position i frontlinjen för fusionsteknologi satsar regeringen stort. Den växande oron över att tappa fotfästet i en kritisk teknologi intensifierades ytterligare när energikrisen till följd av Ryssland anfall mot Ukraina belyste behovet av alternativa energikällor.
Jakten har börjat
Jakten på det första tyska fusionskraftverket har redan börjat, med flera förbundsländer och start-ups som erbjuder sig som värdar för framtida anläggningar. Dessa ambitiösa projekt har lockat politikernas uppmärksamhet, även om vissa är så utmanande att de främst verkar resonera inom politiska kretsar.
Trots entusiasmen måste vi vara realistiska om tidslinjen. Även om fusionsreaktorer för ren energiproduktion är ett hopp för framtiden, ligger detta årtionden bort. Internationella fusionsreaktorn ITER, fortfarande under uppbyggnad, kommer kanske inte att visa på fusion förrän någon gång under 2030-talet.
Ett säkerhetsnät behövs
Kritiker har argumenterat att fusionen anländer för sent för att rädda klimatet. Dock börjar även förespråkare för förnybar energi inse att vind- och solenergi behöver ett säkerhetsnät för att undvika risker med energibrist.
Fusionskraftverk ses som en potentiell lösning för att stabilisera grundlasten i energisystemet, en insikt som även forskningsministern delar. Fusionsprogrammet kommer vid en avgörande tidpunkt, men de utlovade statsmedlen kanske inte räcker för att tända fusionens låga i Tyskland eller hålla den vid liv.
Källa: Frankfurter Allgemeine, FAZ