De europeiska länderna arbetar med olika nätinfrastrukturer och digitaliseringsnivåer. Trots detta förenas nästan alla av den uttalade viljan att snabbt och säkert slutföra övergången till 100 procent förnybar energi. Att en hög nivå av digital beredskap inte förenklar detta åtagande kommer att demonstreras i exemplet Estland - men också hur den ambitiösa tidtabellen kan uppnås till 2030.
Stort allmänintresse - och ambitiösa mål
Även om solcellsinstallationsboomen i Estland för närvarande saktar in på grund av stigande räntor och en försvagad ekonomisk situation, ligger landets regerings mål kvar. Elektrilevi, den största nätoperatören i Estland och en del av Eesti Energia Group, har dock redan 21 000 solcellsinstallationer i sitt nät, med en trend mot ytterligare tillväxt, där mer än hälften är småskaliga producenter. Mer än hälften av dessa anslutningar tillhör små producenter. Elektrilevi insåg därför i ett tidigt skede behovet av att hantera de personalresurser som finns tillgängliga för att behandla det ökande antalet anslutningsansökningar och att modernisera nätinfrastrukturen så mycket som möjligt. Detta möjliggör snabba och bindande statusrapporter om utnyttjande, kapacitetsreserver och eventuella gränsöverträdelser för planering, simulering och tillförlitlig drift.
Utmaningen: Att skapa största möjliga transparens och automatisering
De beskrivna kraven kan endast uppfyllas genom en konsekvent och framåtblickande digitalisering med en hög grad av automatisering. I annat fall skulle en stor del analogt nät generera ett behov av specialiserad personal som inte längre skulle vara genomförbart i dagens ekonomi. Kravprofilen har specifika omfattande punkter:
- Minskning av kundinteraktionsgraden genom införandet av vägledande alternativ för självinformation för små generatorer upp till 15 kW och hushållsanslutningar
- Omfattande planering och processautomatisering med hjälp av realtidsdata, utan att generera behov av ytterligare personal
- Inkludering av geografiska data
- Övervakning av aktuell status inklusive hänsyn till reserverade anslutningar för att identifiera kapacitetsflaskhalsar innan de uppstår
Lösningskonceptet: Kombination av metaperspektiv och hög datagranularitet
Som verktyg beslutade Elektrilevi att använda mjukvarusystemet "Intelligent Grid Platform" (IGP) från envelio, ett Kölnbaserat CleanTech-företag som specialiserat sig på automatisering och digitalisering av distributionsnät. Med hjälp av IGP kan en digital tvilling med hög precision skapas av det aktuella distributionsnätet, vilket ger tillförlitlig och snabb information om alla de aspekter som nämns och automatiserar ett stort antal processer på ett okomplicerat sätt. Detta tillvägagångssätt gjorde det också möjligt att ta hänsyn till en speciell egenskap hos det estniska nätet: Utrullningen av smarta mätare i Estland anses nu vara slutförd, vilket gör att ett brett spektrum av data kan nås i realtid via de smarta mätarna vid nästan alla anslutningspunkter.
Den digitala tvillingen innehåller nu även information om nätanslutningar som redan har godkänts men ännu inte realiserats, vilket möjliggör en mycket mer exakt och framtidsorienterad kartläggning av kapaciteten mellan olika nät, liksom potentiella "smärtpunkter". Elektrilevi listar detta alternativ som den största fördelen med IGP-systemet hittills. Kunderna drar nytta av ett antal "självbetjäningsalternativ", till exempel en grov uppskattning av den tid som krävs för anslutningar och en automatisk återkoppling om genomförbarheten av deras projekt.
Slutsats, utsikter och lärdomar
Det övergripande målet att så långt som möjligt automatisera behandlingen av ansökningar om nätanslutning för solceller och husanslutningar och att avsevärt öka transparensen och aktualiteten i nätstatusen uppnåddes. IGP är också en viktig bidragande faktor för att möjliggöra fullständig
automatisering av den komplexa planeringen av förstärkningsåtgärder med hjälp av funktionen Grid Reinforcement. Kontroller av anslutningar mellan olika nät utförs nu automatiskt på både låg- och mellanspänningsnivå för att förhindra överbelastning och ytterligare förbättra försörjningstryggheten.
Andra milstolpar på agendan är inkludering av större solcells- och vindkraftssystem samt batteri- och kraftlager, automatisk beräkning av den mest gynnsamma vägen för nätutbyggnadsåtgärder samt en mer exakt beräkning av nätanslutningskostnader.
Helautomatisk nätplanering är en viktig förutsättning för Elektrilevis ambition att öka svarstiderna för ansökningar om nätanslutning från 30 dagar till bara några minuter och därmed avsevärt förbättra kundnöjdheten.
Den positiva inställningen hos estniska konsumenter och prosumenter, regeringens ambitiösa mål och den utbredda tillgången till data från smarta mätare har utan tvekan gynnat och bidragit till att nå milstolparna. En hög digitaliseringsnivå inom ett område (smarta mätare) påverkar dock inte automatiskt alla andra områden. Den specifika utmaningen var att hitta ett verktyg som kunde hantera skillnaderna i digitaliseringsnivå på ett okomplicerat och resultatinriktat sätt. Den smidiga integrationen av de viktiga anslutningsreservationsdata, som tidigare endast kunde nås via Elektrilevis interna applikation för hantering av förfrågningar, har möjliggjort ett betydande steg framåt - inklusive det övergripande sammanhanget. En annan framgångsfaktor var att IGP:s mjukvaruassistanssystem erbjöd de avgörande funktionerna från en enda källa och hade den nödvändiga gränssnittsöppenheten för att ansluta alla befintliga egenutvecklade och äldre system.