EU:s regler för så kallade förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, RFNBO, ökar produktionskostnaden för grön ammoniak med ungefär 200 dollar per ton. Det visar ny modellering från analysföretaget Wood Mackenzie, presenterad vid bolagets vätgaskonferens i London.
Murray Douglas, chef för vätgasforskning på Wood Mackenzie, förklarade att EU:s krav på tidsmatchning, geografisk koppling och ytterligare krav på nya, oberoende förnybara energikällor sammantaget driver upp kostnaderna betydligt.
– Vi tittade initialt på SalalaH2-projektet på 2 gigawatt i Oman och såg att RFNBO-kompatibel grön ammoniak hamnade på cirka 910 dollar per ton, sade han.
När analysen i stället utgick från ammoniak som inte behöver uppfylla RFNBO-kraven, föll kostnaden till cirka 690 dollar per ton.
Billigare produktion utanför Europa
Skillnaderna förklarar enligt Wood Mackenzie varför projekt i exempelvis Indien, Kina och Mellanöstern kan rapportera betydligt lägre kostnadsnivåer. Dessa projekt behöver varken uppfylla EU:s krav på nya förnybara energikällor utan statsstöd eller kraven på att vätgasen produceras i exakt samma timme som solel eller vindkraft levereras till elektrolysörerna.
– Vi ser en kostnadsskillnad på cirka 200 dollar per ton mellan RFNBO-kompatibel och icke-kompatibel ammoniak, sade Douglas.
Han konstaterade att en mildring eller justering av regelverket skulle kunna få stor effekt på kostnadsnivåerna och därmed påverka europeiska import- och investeringsbeslut.
Att länder som Japan och Sydkorea inte ställer samma krav som EU innebär också att producenter i Mellanöstern och Asien kan nå budnivåer i upphandlingar som europeiska aktörer har svårt att matcha. Detta ökar risken för att projekt som är tänkta att leverera till EU får sämre konkurrenskraft än projekt inriktade på asiatiska marknader.
Minskad kostnadsskillnad mellan fossil och grön ammoniak
Wood Mackenzie bedömer att merparten av världens handel med grön vätgas kommer att ske i form av grön ammoniak. Orsaken är att ammoniak har högre energidensitet och är enklare att hantera och transportera.
Douglas pekade på att kostnadsgapet mellan konventionell ammoniak och e-ammoniak, alltså ammoniak producerad från elektrolytisk vätgas, har minskat.
– Kostnaden för e-ammoniak är ungefär 1,3 gånger högre än för ammoniak från fossila bränslen och omkring 1,2 gånger högre än för blå ammoniak. För att minska gapet ytterligare behövs inte mycket, sade han och betonade att siffrorna är illustrativa och varierar mellan projekt.
Däremot ligger kostnaderna för andra elektrobränslen fortsatt mycket högre. Enligt Douglas är grön metanol omkring 2,5 gånger dyrare än fossil metanol, e-metan sex gånger och syntetiskt flygbränsle 6,5 gånger dyrare än dagens konventionella alternativ.
– Gapet för metanol, metan och flygbränsle är fortfarande stort och kräver mer politiska åtgärder, sade Douglas.
I kombination med EU:s tuffa RFNBO-regler innebär detta enligt experter att Europa riskerar att få svagare konkurrensförutsättningar än länder som prioriterar lägre produktionskostnader framför detaljerad reglering.
Källa: Wood Mackenzie, Wood Mackenzie Hydrogen Conference, ursprungsartikeln.
