Keliber hotar stoppa litiumgruva i Finland efter ny skatt

Kelibers fabrik. Litiumfyndigheterna i Karleby, Mellersta Österbotten, hör till de mest betydande i Europa. Keliber har inom ett område på över 500 kvadratkilometer flera väl undersökta förekomster. Området har också utmärkta möjligheter att utöka malmtillgångarna samt att hitta nya fyndigheter. Foto: Keliber
Kelibers fabrik. Litiumfyndigheterna i Karleby, Mellersta Österbotten, hör till de mest betydande i Europa. Keliber har inom ett område på över 500 kvadratkilometer flera väl undersökta förekomster. Området har också utmärkta möjligheter att utöka malmtillgångarna samt att hitta nya fyndigheter. Foto: Keliber

Den finländska litiumutvecklaren Keliber står inför en avgörande framtid. Bolagets nästan miljardinvestering i en ny gruva och en anläggning för förädling av litium i Kaustby och Karleby riskerar nu att gå i stå. Anledningen är den nya gruvskatt som Finlands regering beslutat att införa och som enligt bolaget kraftigt försvårar möjligheterna att starta produktionen.

– Det här är bedrövligt, säger Kelibers vd Hannu Hautala enligt den finska nyhetsbyrån. Han förklarar att företaget överväger om det ens är rationellt att inleda produktionen när staten samtidigt aviserar en så kraftig höjning av avgifterna.

Den planerade gruvan i Mellersta Österbotten har pekats ut som ett av de mest betydelsefulla industriprojekten i Finland på senare år. Investeringen, som uppgår till närmare en miljard euro, ska göra det möjligt att utvinna litium – en råvara som är avgörande för batteritillverkning och elektrifiering av transportsektorn.

En nyckelaktör för Europas batterisatsning

Keliber ägs till största delen av sydafrikanska gruvbolaget Sibanye-Stillwater, men har också finska ägare och samarbetspartners. Företaget har arbetat i flera år med att utveckla fyndigheterna i Kaustbyområdet, där det finns ovanligt höga halter av litiumrika mineraler.

Planen är att bryta malm i flera dagbrott i Kaustby och Toholampi samt uppföra en anläggning i Karleby för att förädla malmen till litiumhydroxid. Denna produkt är central i tillverkningen av litiumjonbatterier, som används i allt från elbilar till energilagringssystem.

Europa har länge varit beroende av import av litium från framför allt Australien, Chile och Kina. EU har därför pekat ut litium som ett kritiskt råmaterial för att unionen ska kunna nå sina klimatmål och utveckla en egen batteriindustri. I det ljuset betraktas Kelibers projekt som strategiskt viktigt för hela den europeiska elektrifieringsstrategin.

Oro för lönsamhet och investeringar

Införandet av en ny gruvskatt i Finland har dock väckt starka reaktioner. Branschföreträdare varnar för att höjda kostnader kan göra det svårt för investeringar att bära sig i en tid då konkurrensen om kapital är hård.

Keliber står just nu inför beslutet om att påbörja själva produktionen, något som kräver ytterligare investeringar på hundratals miljoner euro. Vd Hannu Hautala säger att den planerade skattehöjningen kan bli avgörande:

– On tämä surkeaa, säger han och framhåller att bolaget redan lagt ned omfattande resurser på att utveckla projektet, men nu tvingas överväga om det är ekonomiskt försvarbart att fortsätta.

Branschens frustration över gruvskatten har märkts i både medier och politiska diskussioner. Företrädare menar att skatten riskerar att avskräcka investerare och i värsta fall flytta satsningar på kritiska mineraler till andra länder.

Svenskt intresse för litium i Norden

För Sverige är utvecklingen i Finland intressant ur flera perspektiv. Den europeiska batteristrategin omfattar även svenska projekt, där företag som Northvolt redan byggt upp en betydande produktion i Skellefteå och planerar ytterligare etableringar.

Litium ses som en grundsten i EU:s gröna omställning, då metallen används i batterier för både elbilar och energilager. Behovet väntas öka kraftigt i takt med att efterfrågan på elektrifierade transporter växer och utbyggnaden av förnybar energi fortsätter.

En fördröjning eller nedläggning av Kelibers projekt i Kaustby och Karleby kan därför få konsekvenser för hela regionens roll i den europeiska försörjningskedjan. För den finländska regeringen innebär det en svår balansgång mellan att ta in ökade skatteintäkter och att skapa attraktiva förutsättningar för investeringar i den gröna omställningen.

Källa: Finska nyhetsbyrån / MarketWire