Elområdena i norr drabbas av negativa elpriser, höga balansavgifter och utebliven nätutbyggnad – internationella investerare försöker sälja sina vindkraftsprojekt, men ingen är intresserad.
För bara några år sedan sågs Sverige som en av Europas mest attraktiva platser för investeringar i vindkraft. Låg politisk risk, goda vindförhållanden och löften om stora industrietableringar i norr lockade både svenska och internationella aktörer. Idag ser bilden radikalt annorlunda ut – särskilt i norra Sverige.
Vindkraften i norra Sverige i fritt fall – inga köpare trots reapriser– I elområde 1 och 2 är det ingen som överhuvudtaget tjänar pengar idag, säger Elin Akinci, vd på energikonsultbolaget ELS Analysis, till Affärsvärlden.
Hon beskriver hur flera internationella investerare nu försöker sälja sina tillgångar i norra Sverige – ofta till symboliska summor. Men trots priser som ibland ligger på under tio euro per installerad megawatt, finns det knappt några köpare.
– Det är varken lönsamt att tänka nyinvesteringar eller att bedriva nuvarande tillgångar i Sverige, konstaterar Akinci.
Investerare lämnar – marknaden ”absurd”
ELS Analysis har på uppdrag av branschorganisationen Green Power Sweden intervjuat flera större utländska investerare, bland annat pensionsfonder och kapitalförvaltare. Slutsatsen är tydlig: klimatet för vindkraftsinvesteringar i Sverige har försämrats drastiskt.
– Många vindkraftsprojekt finns till salu, men intresset bland köpare är mycket lågt, säger en kapitalförvaltare.
En annan beskriver situationen i norra Sverige som ”absurd” och säger att projekt nu säljs för ensiffriga belopp per megawatt – en dramatisk kontrast till de nivåer som gällde för bara några år sedan. Exempelvis investerades drygt 1,2 miljoner euro per megawatt i vindkraftsparken Markbygden Ett utanför Piteå så sent som 2017–2018.
Även Blaikenparken i Västerbotten byggdes till en kostnad av cirka 1,5 miljoner euro per megawatt. Idag är värdena ofta långt under en miljon.
Siddharth Iyer, analytiker på ELS Analysis, ser tydliga skäl till nedgången:
– Exceptionellt låga värderingar kan accepteras av vissa investerare som en del av en bredare portföljstrategi, eller om försäljningen sker under tidspress. Men det är en tydlig nedgång från tidigare nivåer, säger han.
Obalanskostnader och politisk osäkerhet pressar sektorn
Flera faktorer ligger bakom krisen. I norra Sverige har antalet timmar med minuspriser fördubblats under det senaste halvåret, enligt statistik från Energiföretagen. Samtidigt har elpriserna i södra Sverige ökat. Det innebär att produktion i norr ofta inte kan säljas med vinst, samtidigt som överföringskapaciteten till söder är begränsad.
En annan faktor är de snabbt stigande kostnaderna för att balansera elnätet. Systemet för obalanspriser har ändrats och blivit mer oförutsägbart.
– Producenterna vet inte i realtid om de ligger i obalans eller inte och kan därför inte agera. Det leder till helt bisarra obalanskostnader. Systemet är extremt oförutsägbart och svårt att förstå, säger Elin Akinci.
Hon varnar för att många projekt nu sätts i malpåse – eller riskerar att helt försvinna från marknaden.
– Jag tror att det här året blir avgörande för uthålligheten bland vindkraftsproducenterna i de norra delarna av landet. Vi kan nog förvänta oss konkurser, eller tillgångar som helt tappat sitt värde framöver.
Även Carl Rosenberg, analytiker på ELS Analysis, pekar på att marknaden i dag inte längre klarar att bära sig själv. Han efterlyser politiskt stöd och ökad långsiktighet.
– Det är en aspekt till varför jag tror att försäljningar inte sker. Aktörerna ser att det finns vissa brister i marknaden, och att politiken svajar och inte ger det stöd som behövs, säger han.
Fokus på kärnkraft skapar osäkerhet
Samtidigt som norra Sverige brottas med kraftiga överkapacitet, blickar politiken söderut – mot ny kärnkraft.
– Det ensidiga fokuset på kärnkraft skapar inte den politiska stabilitet som krävs för andra investeringar på produktionssidan, säger Elin Akinci.
Hon menar att det finns goda förutsättningar för att bygga ut grön industri i norr tack vare låga elpriser, men att det kräver långsiktig stabilitet även på efterfrågesidan.
– Det kräver att även efterfrågesidan stöttas upp med långsiktig förutsägbarhet och stabilitet som visar att omställningen och elektrifieringen kommer att gå i den takt som är i linje med Sveriges energi- och klimatmål, säger hon.
Ytterligare ett orosmoment är den pågående översynen inom EU av elområdesindelningen, den så kallade ”bidding zone review”. Många investerare avvaktar för att se vad den kan leda till.
– Varför skulle man vilja sälja sina tillgångar om det är en potentiell förändring på gång? Eller varför köpa innan den förändringen är på plats, säger Carl Rosenberg.
I nuläget ser alltså framtiden mörk ut för den landbaserade vindkraften i norra Sverige. Marknadens svårigheter, kombinerat med politisk osäkerhet, gör att intresset för både nyetableringar och övertagande av befintliga projekt är rekordlågt.
Källa: Affärsvärlden / ELS Analysis
