AI-boomen gör el till världens mest eftertraktade råvara

Bitzero data center. Foto: Bitzero
Bitzero data center. Foto: Bitzero

Den explosiva utvecklingen inom artificiell intelligens förändrar inte bara tekniksektorn – den omformar även energimarknaden. Datacenter, AI-modeller och kryptovalutor driver upp elbehovet i en takt som dagens elnät har svårt att hantera. Samtidigt försöker företag säkra tillgång till billig och fossilfri el långt innan nya kraftverk och elnät hinner byggas ut. Det är i denna utveckling som det norsk-finländska datacenterbolaget Bitzero ser sin stora affärsmöjlighet.

Artificiell intelligens har på kort tid blivit en av världens mest elintensiva industrier. Träning av stora språkmodeller, molntjänster och avancerade datacenter kräver enorma mängder elektricitet dygnet runt.

Samtidigt fortsätter kryptovalutor som Bitcoin att förbruka betydande mängder energi genom den omfattande datorkraft som krävs för brytningen.

Enligt underlaget väntas elbehovet från AI-relaterad datorkapacitet öka mångfalt fram till 2030, vilket sätter hård press på elnäten.

Elnäten har blivit den stora flaskhalsen

Flera av världens största teknikföretag – däribland Microsoft, Google och Amazon – investerar miljardbelopp i nya datacenter och kärnkraftsprojekt.

Problemet är att mycket av den nya produktionskapaciteten inte väntas stå klar förrän tidigast mot slutet av decenniet.

På många håll är dessutom elnäten redan fullt utnyttjade.

I den amerikanska delstaten Virginia, som är ett av världens största centrum för datacenter, kan nya anläggningar enligt uppgifterna behöva vänta upp till sju år på nätanslutning. Samtidigt möter flera planerade datacenter motstånd från lokala invånare på grund av oro för elförsörjning, vattenförbrukning och miljöpåverkan.

Norden lockar med billig fossilfri el

I denna situation försöker Bitzero inta en annan position än många konkurrenter.

Bolagets strategi har varit att först säkra tillgången till el och därefter utveckla datacenter.

Tyngdpunkten ligger i Norge och Finland, där vattenkraft och kärnkraft ger tillgång till relativt billig fossilfri el.

Vid anläggningen i Namsskogan i Norge uppger bolaget att elpriset ligger omkring 3–4 cent per kilowattimme, betydligt lägre än i många andra länder. Anläggningen omfattar idag omkring 110 MW med möjlighet att byggas ut till cirka 300 MW.

Ännu större planer finns i Finland.

Bolaget utvecklar ett område utanför Björneborg (Pori) där den långsiktiga ambitionen är att bygga ut kapaciteten till omkring 1 GW. En sådan anläggning skulle kunna försörja flera stora AI-datacenter samtidigt.

Bitcoin finansierar AI-satsningen

Till skillnad från många nya datacenteraktörer har Bitzero redan löpande intäkter.

Bolaget använder delar av sin elkapacitet till Bitcoin-brytning, vilket enligt företaget skapar kassaflöden medan AI-marknaden byggs ut.

Underlaget uppger att bolagets produktionskostnad för en Bitcoin ligger kring 50 000 dollar, betydligt under många konkurrenters nivåer. Den låga elkostnaden anges som den viktigaste konkurrensfördelen.

Samtidigt har företaget tecknat ett 15-årigt intentionsavtal med AI-molnleverantören OneQode, som planerar att hyra hela den norska anläggningens kapacitet på 110 MW när den tas i drift.

El blir den nya strategiska tillgången

Analytiker pekar allt oftare på att AI-utvecklingen inte längre bara handlar om processorer och avancerade halvledare.

Lika avgörande blir tillgången till elproduktion, transmissionsnät och mark för nya datacenter.

Det är också därför energibolag, nätägare och producenter av fossilfri el fått ett ökat intresse från investerare.

Underlaget lyfter bland annat fram amerikanska energibolag som Williams Companies, NextEra Energy och NRG Energy som företag som kan gynnas av den snabbt växande efterfrågan på el från AI-sektorn.

AI blir också en energihistoria

Utvecklingen visar hur AI förändrar långt mer än den digitala ekonomin.

Den driver samtidigt fram omfattande investeringar i elproduktion, kärnkraft, vattenkraft, naturgas, batterilager och elnät.

För Norden kan detta innebära nya möjligheter.

Finland och Norge har redan relativt god tillgång till fossilfri el, ett stabilt elnät och ett kallt klimat som minskar energibehovet för kylning av datacenter.

Det gör regionen attraktiv för internationella investeringar när kampen om elkapaciteten hårdnar globalt.

Samtidigt visar utvecklingen att framtidens konkurrens mellan teknikföretag i allt högre grad kan avgöras av vem som lyckas säkra tillgången till billig och tillförlitlig elektricitet – snarare än enbart den mest avancerade AI-tekniken.

Källor: OilPrice, Bitzero, Axios samt bolagsuppgifter i det bifogade underlaget.