Riksdagen har godkänt flera lagändringar som innebär att uranbrytning i Sverige får ett enklare tillståndsförfarande och att fler kustnära områden kan bli aktuella för framtida kärnkraftsetableringar.
Beslutet innebär ytterligare steg i den omläggning av energipolitiken som inleddes när förbudet mot uranbrytning avskaffades tidigare i år. De nya reglerna träder i kraft den 15 juli.
En viktig förändring är att urangruvor inte längre ska klassas som kärntekniska anläggningar enligt kärntekniklagen. Samtidigt ändras lagen om finansiering av restprodukter från kärnteknisk verksamhet så att avfall från utvinning och bearbetning av uran inte längre ska betraktas som kärnavfall.
Det innebär att uranbrytning i framtiden i huvudsak ska hanteras på samma sätt som annan gruvverksamhet.
Tillståndsprocessen blir mer förutsägbar
När urangruvor inte längre omfattas av samma regler som kärntekniska anläggningar krävs inte längre ett uttryckligt kommunalt godkännande på samma sätt som tidigare.
Gruvbolaget Aura Energy, som äger den polymetalliska fyndigheten Häggån i Bergs kommun i Jämtland, välkomnar beslutet.
– Den positiva utvecklingen för kärnkraftsvänlig lagstiftning fortsätter i Sverige. Efter att förbudet mot uranbrytning avskaffades tidigare i år har nu klassificeringen av urangruvor som kärntekniska anläggningar tagits bort. Detta gör att uran behandlas på samma sätt som andra mineral och skapar en mer förutsägbar och enhetlig tillståndsprocess, säger bolagets styrelseordförande Phil Mitchell i ett uttalande.
Häggån bedöms innehålla cirka 307 700 ton uran samt betydande mängder kalium och vanadin. Tidigare i år föreslog Sveriges geologiska undersökning att fyndigheten ska klassas som riksintresse för värdefulla material.
Även det kanadensiska bolaget District Metals, som kontrollerar Vikenfyndigheten i Jämtland, ser beslutet som betydelsefullt.
– Förändringen passar väl ihop med Sveriges fortsatta kärnkraftsutbyggnad, säger bolagets vd Garrett Ainsworth.
Han anser att ett mer förutsägbart regelverk stärker betydelsen av Vikenfyndigheten och andra svenska alunskifferområden i takt med att både Sverige och EU försöker säkra tillgången på uran och andra strategiska råvaror.
Fler kustlägen kan bli aktuella
Riksdagen har också godkänt regeringens förslag om att ändra miljöbalken för att göra det möjligt att bygga kärnkraft på fler platser längs kusten.
Tidigare förbud mot kärntekniska anläggningar i flera kust- och skärgårdsområden tas bort. Det gäller bland annat delar av Bohuslän, Småland, Östergötland, Ångermanland, Öland och Gotland.
Även restriktioner som tidigare har begränsat möjligheterna att uppföra kärntekniska anläggningar utanför redan etablerade industriområden i vissa kustavsnitt tas bort.
Regeringens syfte är att öka antalet möjliga etableringsplatser för framtida kärnkraft, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden ska finnas kvar.
Beslutet innebär inte att nya reaktorer automatiskt kommer att byggas på dessa platser, men det undanröjer juridiska hinder som tidigare har begränsat möjligheterna.
Sverige har i dag sex reaktorer i drift vid Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. Regeringen har som mål att skapa förutsättningar för ny kärnkraft motsvarande minst två storskaliga reaktorer före 2035 och en omfattande utbyggnad fram till 2045.
Källa: World Nuclear News.
Fakta:
Riksdagen beslutade nyligen att ändra kärntekniklagen och miljöbalken. Uranbrytning ska inte längre behandlas som kärnteknisk verksamhet, vilket innebär att tillståndsprocessen blir mer lik den för annan gruvverksamhet. Samtidigt tas flera geografiska begränsningar för framtida kärnkraftsetableringar bort. Lagändringarna träder i kraft den 15 juli.
