EU-klimatverktyg granskas på nytt efter industrins larm. EU-kommissionen signalerar en möjlig kursändring i unionens utsläppshandelssystem, ETS. Enligt interna dokument som uppmärksammats av Reuters överväger Bryssel att låta energiintensiva industrier fortsätta få fria utsläppsrätter även efter 2034, då systemet enligt dagens regler ska fasas ut.
Frågan har blivit allt mer politiskt känslig i takt med att Europas industri brottas med höga energikostnader, svag ekonomisk tillväxt och ökad konkurrens från producenter i USA och Kina.
Om förslaget genomförs skulle det innebära en betydande förändring av ett av EU:s viktigaste klimatpolitiska verktyg.
Industrin pressar Bryssel - fria utsläppsrätter kan bli kvar efter 2034
EU:s utsläppshandel bygger på att företag måste köpa utsläppsrätter för sina koldioxidutsläpp. För att minska risken att produktion flyttar utanför Europa har vissa sektorer hittills fått en del av utsläppsrätterna gratis.
Enligt nuvarande lagstiftning ska dessa fria tilldelningar gradvis avskaffas mellan 2026 och 2034 samtidigt som EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, införs. Syftet är att ge importerade produkter samma klimatkostnader som europeiska producenter.
Nu hävdar industrin att kombinationen av höga energipriser, höga koldioxidkostnader och hård internationell konkurrens riskerar att försvaga Europas industribas.
Branschorganisationen BusinessEurope har därför krävt att EU omprövar utfasningen av de fria utsläppsrätterna.
Flera medlemsländer vill se lättnader
Motståndet mot en snabb avveckling av de fria utsläppsrätterna kommer inte bara från industrin.
I våras uppmanade tio EU-länder kommissionen att förlänga systemet efter 2034 och samtidigt göra utfasningen långsammare än planerat. Länderna hänvisade till stigande energikostnader och risken för försämrad konkurrenskraft för europeisk industri.
Bland länderna finns Polen, Italien, Tjeckien, Slovakien och Ungern – ekonomier där energiintensiv industri spelar en viktig roll.
Kommissionen väger flera alternativ
Enligt uppgifter från EU-kommissionens interna arbete diskuteras flera möjliga modeller för framtiden.
Ett alternativ är att hålla fast vid dagens plan och låta de fria utsläppsrätterna försvinna helt till 2034.
Ett annat alternativ är att låta företagen behålla fria utsläppsrätter om de samtidigt investerar i klimatåtgärder och modernisering av produktionen inom EU.
Ett tredje alternativ skulle innebära att stora delar av dagens system i praktiken behålls även efter 2034.
Kommissionen väntas presentera sitt förslag till reform av utsläppshandeln under tredje kvartalet 2026.
Stål- och kemiindustrin följer utvecklingen noga
Frågan är särskilt viktig för Europas stål-, kemi-, cement- och metallindustri, där energikostnaderna utgör en betydande del av produktionskostnaderna.
Under de senaste åren har flera europeiska industriföretag varnat för att investeringar riskerar att flyttas till USA, där generösa stödprogram och lägre energipriser lockar kapital.
Samtidigt har flera planerade satsningar på grön vätgas, fossilfritt stål och elektrifierad industri försenats eller skalats ned på grund av höga kostnader.
Det har ökat pressen på EU:s beslutsfattare att hitta en balans mellan klimatmål och industrins konkurrenskraft.
Klimatmål ställs mot konkurrenskraft
Kritiker menar att en förlängning av de fria utsläppsrätterna skulle minska incitamenten att investera i ny teknik och därmed försvåra EU:s långsiktiga klimatmål.
Förespråkarna anser däremot att industrin behöver mer tid för omställningen i ett läge där energipriserna fortfarande ligger på betydligt högre nivåer än hos många internationella konkurrenter.
Debatten illustrerar den växande konflikten som präglar europeisk klimatpolitik: hur utsläppen ska minska samtidigt som industriproduktion och arbetstillfällen stannar kvar inom unionen.
Källa: Reuters, Europeiska kommissionen
Fakta:
EU ETS är världens största system för handel med utsläppsrätter och omfattar cirka 40 procent av EU totala utsläpp. Systemet bygger på att antalet utsläppsrätter successivt minskar för att driva fram utsläppsreduktioner. För sektorer som omfattas av EU:s nya koldioxidtull, CBAM, ska fria utsläppsrätter enligt nuvarande regler fasas ut helt till 2034. Den pågående översynen kan dock förändra denna tidsplan om medlemsländerna och Europaparlamentet godkänner kommissionens kommande förslag.
