E.ONs klimatpåverkande utsläpp i Norden har minskat med omkring 38 procent sedan 2021. Under det senaste året uppgår minskningen till cirka 8 procent. Utvecklingen förklaras främst av att fossila bränslen fasats ut i fjärrvärmeproduktionen.
Samtidigt lyfter bolaget att utsläppsprofilen förändras när de fossila bränslena minskar, och att plast i avfall nu står för en allt större andel av kvarvarande utsläpp inom energiåtervinning.
E.ONs utsläpp inom affärsområdet Energy Infrastructure Solutions har minskat med 31 procent sedan 2021, och utsläppen från fossila bränslen har minskat med cirka 70 procent under samma period.
– ”Vi har gjort mycket av det som kan beskrivas som det enkla jobbet. Nu ser vi att nästa steg blir betydligt svårare. När kol, olja, naturgas och torv fasas ut blir plasten i avfallet den största utsläppskällan”, säger Carina Tollmar, hållbarhetschef på E.ON.
Enligt bolaget utgör plast en stor del av utsläppen från energiåtervinning. I E.ONs egna anläggningar uppges plast stå för omkring 82 procent av utsläppen kopplade till avfall.
Samtidigt återvinns en mindre andel av plasten i Sverige, medan större delen går till energiåtervinning. Det innebär att betydande mängder plast fortsatt förbränns.
– ”Det som återstår är inte längre kol och olja utan utsläpp från avfall, och där är plasten den stora klimatboven. Den utvecklingen syns tydligt i vår utsläppsdata”, säger Carina Tollmar.
E.ON pekar även på att utsläpp från avfallsförbränning omfattas av EU:s utsläppshandel, vilket kan leda till ökade kostnader framöver.
– ”Vi riskerar att hamna i ett läge där både klimatpåverkan och kostnader ökar, samtidigt som mängden plast fortsätter att växa globalt. Det är inte hållbart för vårt klimat eller för vårt samhälle”, säger Carina Tollmar.
Bolaget efterlyser åtgärder i hela värdekedjan för plast, från produktion och design till återvinning och avfallshantering. Även tekniker för koldioxidinfångning (CCS) lyfts som en möjlig del av lösningen.
– ”Ska vi klara klimatmålen räcker det inte längre att byta bränsle i våra anläggningar. Nu krävs en systemförändring: mer återvinning, bättre styrmedel och investeringar i teknik som koldioxidinfångning. Annars kommer plasten att bli nästa stora stoppkloss i klimatarbetet”, säger Carina Tollmar.
E.ON framhåller att energiåtervinning fortsatt kommer att behövas för avfall som inte kan materialåtervinnas, men att utsläppen i sådana fall behöver minskas genom teknikutveckling och styrmedel.
– ”Energiåtervinning kommer fortsatt att behövas för det avfall som inte kan återvinnas. Men då måste vi också säkerställa att den kan bli i princip utsläppsfri. Där är CCS en avgörande del av lösningen”, säger Carina Tollmar.
Bolaget uppger att arbetet med att minska utsläppen fortsätter, men att tidsramar för nettonoll delvis justeras utifrån externa förutsättningar.
– ”För att säkerställa att våra klimatmål är realistiska och genomförbara givet dessa förutsättningar har vi också beslutat att justera tidsramen för nettonoll för delar av verksamheten. Ambitionen ligger fast, men vägen dit påverkas i allt högre grad av systemförutsättningar utanför vår direkta kontroll”, avslutar Carina Tollmar.
