Den statliga utredningen om styrmedel för att minska användningen av fossila bränslen och uppfylla Sveriges klimatåtaganden har nu presenterats. Energiföretagen Sverige konstaterar att flera av förslagen ligger i linje med organisationens tidigare inspel, samtidigt som vissa delar, särskilt kring beskattning av uppvärmningsbränslen, bedöms som ofullständiga.
Utredningen, ledd av Svante Mandell vid Konjunkturinstitutet, har analyserat hur Sverige ska nå sina mål inom EU:s ansvarsfördelningssektor (ESR) till 2030 samt hur fossila bränslen kan fasas ut till 2045.
Bakgrunden till utredningen är bland annat ett fortsatt behov av att minska beroendet av fossila bränslen. Enligt resonemangen i utredningen påverkar globala händelser energimarknaderna och kan få genomslag även i Sverige. Elektrifiering lyfts som en viktig del i att minska dessa risker, medan fortsatt fossilberoende beskrivs som en faktor som bidrar till både ekonomisk och säkerhetspolitisk sårbarhet.
Förslag i utredningen
Bland de förslag som presenteras finns:
- Sänkt energiskatt på el
- Höjd reduktionsplikt
- Höjd beskattning av bensin och diesel
- Sammanföring av koldioxid- och energiskatt till en energiskatt
- Ny modell för beskattning av uppvärmningsbränslen
Utredningen bedömer även att ökad användning av biodrivmedel är viktig för att nå klimatmålen till 2030, medan elektrifiering ses som den långsiktiga inriktningen för att minska fossila bränslen.
Energiföretagens syn
Energiföretagen har deltagit i utredningens referensgrupp och lyfter att de i sina inspel har efterfrågat en mer samlad politik för elektrifiering av transportsektorn samt tydligare ekonomiska styrmedel för att minska fossilanvändningen. Organisationen ser därför delar av utredningen som ett steg i rätt riktning.
Flera av förslagen bedöms ligga i linje med tidigare synpunkter, bland annat att elektrifiering behöver öka och att styrmedel bör utformas så att el blir mer konkurrenskraftigt jämfört med fossila alternativ. Även ett mer långsiktigt och sammanhållet system för koldioxidprissättning lyfts fram som viktigt.
Samtidigt framhålls att omställningen kan innebära ökade kostnader för fossila drivmedel, vilket enligt Energiföretagen kräver en stabil och förutsägbar utformning av politiken. Hänsyn behöver enligt organisationen tas till hushåll och företag med begränsade ekonomiska marginaler.
Förslag om sänkt energiskatt på el
Utredningen föreslår att energiskatten på el sänks med 20 öre per kilowattimme från 2028 samt att den så kallade norrskattesatsen avskaffas.
Energiföretagen ser förslaget om sänkt elskatt som positivt för elektrifieringen, men lyfter samtidigt att det kan påverka fjärrvärmens konkurrensvillkor.
– En lägre skatt på el stärker incitamenten för att gå över till eldrift och gör elfordon mer ekonomiskt attraktiva, samtidigt som den kan kompensera hushåll för ökade kostnader för fossila drivmedel, säger Martin Olin, ansvarig för e-mobilitetsfrågor på Energiföretagen.
Samtidigt pekar han på att en generell sänkning av elskatten kan påverka konkurrensen mellan olika uppvärmningsformer.
– Samtidigt är det mycket viktigt att betona att en sänkt elskatt påverkar konkurrensförutsättningarna mellan olika uppvärmningsformer. En generell sänkning av elskatten försämrar fjärrvärmens konkurrenskraft i förhållande till elbaserad uppvärmning, där utredningens förslag till reformering av beskattningen av uppvärmningsbränslen är helt otillräcklig. Dessutom saknas förslag som ger incitament att fasa ut de sista fossila bränslena som en slopad biooljeskatt och en riktad energiskattesänkning på fjärrvärmens elpannor och värmepumpar, säger Martin Olin.
Fjärr- och kraftvärmens roll
Fjärr- och kraftvärme beskrivs som en viktig del av energisystemet genom sin funktion att bidra med planerbar produktion, effekt och balans. De ses också som en faktor som kan underlätta elektrifiering genom att avlasta elsystemet.
Energiföretagen framhåller att förändringar i elskattesystemet behöver kompletteras med åtgärder som säkerställer långsiktiga villkor även för fjärrvärmen, samt att ersättningen för systemnyttor behöver ses över.
Nästa steg
Energiföretagen uppger att de nu kommer att analysera utredningens omfattande underlag mer i detalj och återkomma med fördjupade synpunkter inför den kommande remissprocessen.
