E-handeln växer och med den har en helt ny typ av fastigheter brett ut sig i det svenska landskapet. Moderna fulfillment-center, ofta stora som flera fotbollsplaner, förbrukar energi dygnet runt för att hålla igång automation, temperaturreglering och belysning. Detta drar en väsentlig mängd el och frågan är vad denna utveckling innebär för vårt redan ansträngda elnät.
Robotar, kyla och belysning – lagrets dolda energiräkning
Ett modernt lager har inte särskilt mycket gemensamt med de dammiga magasin som många fortfarande föreställer sig. Här rullar autonoma robotar längs hyllraderna, transportband sorterar tusentals paket i timmen och avancerade klimatsystem håller temperaturen stabil oavsett vad som lagras. Allt det kräver ström, och det handlar inte om blygsamma mängder. Under en enda arbetsdag passerar tiotusentals ordrar genom systemet, och varje steg i kedjan – från att en vara lokaliseras till att den förpackas och skickas, drivs av el.
Branschberäkningar visar att ett enda storskaligt fulfillment-center kan dra lika mycket el som en mindre stadsdel. Belysningen, ofta LED men ändå aktiv tjugofyra timmar om dygnet, står för en överraskande stor del av notan. Till det kommer laddning av eltruckar och pallställsrobotar, ventilation som håller luftkvaliteten i schack, och i många fall kylsystem anpassade för livsmedel eller temperaturkänsliga varor. Vintertid tillkommer dessutom uppvärmning av ytor som kan överstiga 50 000 kvadratmeter.
En sån typ av energiförbrukning hamnar sällan i rubrikerna när e-handelns tillväxt diskuteras. Men för de kommuner och nätägare som ska försörja anläggningarna med kraft är verkligheten högst påtaglig. Bara under de senaste åren har antalet nyetableringar av större lagerlokaler i Norden ökat markant, och en stor andel av dem ställer betydligt högre krav på elkapacitet än vad som tidigare var standard i sektorn.
Var i landet placeras de nya lagerjättarna?
Lokaliseringen av nya lageranläggningar styrs av fler faktorer än närhet till motorvägar och hamnar. Elpriset har blivit en allt viktigare parameter i kalkylen, inte minst i ett land med fyra elområden och tidvis stora prisskillnader mellan dem. I södra Sverige, där elpriserna under höglasttimmar kan vara mångdubbelt högre än i norr, utgör energikostnaden en kännbar post i driftsbudgeten för ett stort lager.
Det har fått flera logistikaktörer att se över sin geografiska spridning. Nordiska fulfillment-företag som Posti driver anläggningar på strategiskt utvalda platser i Sverige och Norge, där tillgången till stabil elförsörjning till rimlig kostnad vägs in i etableringsbesluten. Det är alltså ett viktigt mönster att ha med i kalkylen när ett nytt lager ska planeras.
Kommuner i norra Sverige har börjat marknadsföra sig som attraktiva etableringsplatser med just energiargumentet. Billigare el och gott om ledig nätkapacitet lockar många företag. Men frågan är om man får dit arbetskraften? Mönstret påminner om det som redan skett med datahallar, en bransch som tidigt sökte sig norrut av liknande skäl. Skillnaden är att lager dessutom behöver ligga nära konsumenterna, och den avvägningen mellan energipris och transportavstånd skapar en ny typ av logistikpussel.
Elnätets kapacitet avgör framtidens leveranstider
Svenska kraftnäts planerade investeringar på 215 miljarder kronor under det kommande decenniet handlar inte enbart om att försörja industrin och hushållen. Logistiksektorn är en del av samma ekvation, även om den sällan nämns i den offentliga debatten om elnätet. Varje nytt storskaligt lager som ansluts kräver kapacitet som måste finnas tillgänglig och i flera regioner är utrymmet redan begränsat. Anslutningstider på flera år är inte ovanligt, och det påverkar hur snabbt nya anläggningar kan komma igång. Utmaningen blir tydligare i takt med att fler lager elektrifierar sina fordonsflottor. Den samlade effekttoppen riskerar att bli svår att hantera utan både nätförstärkning och smartare lösningar som lastbalansering och lokal energilagring med batterier.
Flera anläggningsägare har också börjat installera solceller på taken, en naturlig åtgärd med tanke på de stora ytorna. Men räcker det för att täcka hela behovet? Leveranstider, fraktkostnader och i förlängningen priset i webbutiken påverkas alla av energi- och logistikplanering. De har blivit varandras förutsättningar – ett samband som få hade förutsett för bara tio år sedan.
