Svenska kraftnät satsar stort på elnätet för jämnare elpriser och minskade flaskhalsinkomster

Kraftnät.  Foto: Danny Messina (Red Velvet AG) / Unsplash
Kraftnät. Foto: Danny Messina (Red Velvet AG) / Unsplash

Svenska kraftnät planerar investeringar på totalt 215 miljarder kronor under de kommande tio åren för att bygga ett mer effektivt elnät. Målet är att öka kapaciteten för elöverföring från norr till söder och därigenom minska prisskillnaderna mellan Sveriges elområden.

– De flaskhalsinkomster som finns idag samt de som förväntas tillföras är öronmärkta för dessa nätprojekt, säger Jacob Henriksson, finansdirektör på Svenska kraftnät.

Kapacitetsförstärkningarna i stamnätet accelererar under de kommande åren när flera projekt går från projektering till byggfas. Finansieringen sker bland annat genom flaskhalsinkomster – avgifter som uppstår när el överförs mellan områden med olika elpriser. Totalt 85 miljarder kronor i nuvarande flaskhalsintäkter beräknas vara förbrukade vid slutet av 2035.

– Vi går in i en period med de högsta byggvolymerna i modern tid. Investeringarna leder till färre flaskhalsar och mer stabila elpriser, säger Jacob Henriksson.

Flaskhalsinkomster används för att finansiera nätprojekt utan att öka kostnaderna för nätet. Överskottet återförs till nätkunder, inklusive regionnätsägare och stora elproducenter, via lägre tariffer. Delar av inkomsterna täcker även kostnader för nätförluster och mothandel.

Bedömningen är att det fortsatt kommer finnas prisskillnader mellan elområden, men dessa jämnas ut över tid. Under perioden 2026–2035 beräknas inflödet av flaskhalsinkomster uppgå till 133 miljarder kronor, utöver de 85 miljarder som redan finns. Av dessa medel används cirka 125 miljarder till nätinvesteringar, 72 miljarder till tariffreduktioner och 22 miljarder till övriga kostnader.

– Alla dessa byggprojekt bidrar till ökad överföringskapacitet. Det är en förutsättning för att kunna använda flaskhalsinkomsterna på rätt sätt, avslutar Jacob Henriksson.

Flaskhalsinkomster regleras av europeiskt regelverk och ska i första hand användas för åtgärder som ökar överföringskapaciteten mellan elområden, men kan även användas för att sänka tariffer. I Sverige godkänner Energimarknadsinspektionen (Ei) användningen av intäkterna.