Svensk vindkraft fortsätter att generera intäkter långt under sina produktionskostnader. Det visar ny statistik för mars 2026, enligt en analys av Jonas Kristiansen Nøland.
Utvecklingen ifrågasätter tidigare påståenden om att vindkraften skulle vara konkurrenskraftig utan stöd. Flera svenska forskare har under senare år hävdat att tekniken klarar sig på marknadens villkor, men de senaste siffrorna pekar i motsatt riktning.
El säljs långt under produktionskostnad
Under mars producerades över tre terawattimmar el i de nordligaste elområdena SE1 och SE2. Samtidigt låg försäljningspriset kring 15 öre per kilowattimme.
Produktionskostnaden uppskattas till cirka 40 öre per kilowattimme, vilket innebär att elen såldes omkring 25 öre under break-even.
– Det innebär ett subventionsbehov på mer än hälften av produktionskostnaden, skriver Nøland i analysen publicerad i Affärsvärlden.
Med de producerade volymerna motsvarar detta förluster på nära en miljard kronor under en enskild månad med hög produktion.
På nationell nivå låg det genomsnittliga elpriset för vindkraft på cirka 28 öre per kilowattimme, vilket enligt analysen innebär att stora delar av produktionen gick med förlust.
Kostnaderna ökar – inte minskar
Samtidigt visar flera rapporter att kostnaderna för vindkraft har ökat kraftigt. Uppgifter från branschen pekar på kostnadsökningar på 40–50 procent.
För ny vindkraft bedöms produktionskostnaderna ligga i intervallet 60 till 70 öre per kilowattimme, enligt aktörer som Fred. Olsen Renewables, DNV och Statkraft.
– Om befintlig vindkraft inte är lönsam, är ny vindkraft ännu mindre lönsam, konstaterar Nøland.
Utvecklingen innebär att investeringsviljan riskerar att minska, särskilt i ett läge där elpriserna är pressade.
Projekt stoppas och kostnader stiger till havs
Motståndet mot nya projekt är också tydligt. Under 2025 stoppades 43 av 46 planerade vindkraftsprojekt av svenska kommuner, enligt branschorganisationen Green Power Sweden.
Samtidigt kan nya riktlinjer om att lokalisera vindkraft till redan exploaterad mark leda till sämre vindförhållanden och därmed högre kostnader.
Produktionskostnader på mellan 100 och 200 öre per kilowattimme nämns som möjliga i sådana fall.
Även havsbaserad vindkraft visar tecken på stigande kostnader. I Norge har ett större projekt tilldelats ett kontraktspris på 112 öre per kilowattimme, samtidigt som leverantörsavtal har pausats.
Vem ska bära kostnaden
Sammantaget pekar utvecklingen på att vindkraftens ekonomiska problem inte är tillfälliga utan strukturella.
Kombinationen av låga elpriser i vindrika områden, stigande kostnader och svagt lokalt stöd gör det svårt att se hur en fortsatt utbyggnad ska ske utan omfattande stödåtgärder.
– Om vindkraften ska spela den roll i energisystemet som många förespråkar, krävs en ärlig diskussion om vem som ska bära kostnaderna, skriver Nøland.
Analysen speglar en växande debatt om energisystemets framtid, där frågan om kostnader, subventioner och leveranssäkerhet står i centrum.
Källa: Affärsvärlden, krönika av Jonas Kristiansen Nøland
Fakta:
Elpriser i norra Sverige påverkas ofta av hög produktion och begränsad överföringskapacitet, vilket kan pressa priserna lokalt. Vindkraftens lönsamhet är därför starkt beroende av både marknadspriser och politiska styrmedel.
