Det Münchenbaserade bolaget Proxima Fusion har tecknat en avsiktsförklaring med Fristaten Bayern, RWE och Max-Planck-Institut für Plasmaphysik om att uppföra världens första kommersiella stellaratorbaserade fusionskraftverk. Anläggningen planeras till den tidigare kärnkraftverksplatsen i Kärnkraftverket i Gundremmingen, som i dag avvecklas av RWE.
Överenskommelsen beskriver en europeisk färdplan mot kommersiell fusion. Första steget är demonstrationsanläggningen Alpha, som ska byggas nära forskningsinstitutet i Garching utanför München. När Alpha tas i drift under 2030-talet är målet att den ska bli den första stellaratorn som visar nettoenergivinst – det vill säga att plasmat producerar mer energi än det förbrukar.
Alpha ska också användas för att testa material, tillverkningsmetoder och centrala system under mer realistiska förhållanden och med kortare utvecklingscykler än vad som hittills varit möjligt inom fusion. Syftet är att bana väg för det planerade kommersiella kraftverket Stellaris i Gundremmingen.
Finansiering och industriell rollfördelning
Enligt avsiktsförklaringen ska parterna samarbeta kring lokalisering, tillståndsprocesser, projektstruktur och finansiering. Max-Planck-institutet får det vetenskapliga ledarskapet för Alpha och ansvarar för plasmafysiken. Proxima Fusion leder konstruktion, upphandling och byggnation. RWE bidrar med erfarenhet från uppförande och drift av komplexa kraftverksanläggningar samt sitt industriella nätverk.
Proxima avser att finansiera cirka 20 procent av projektkostnaden via privata internationella investerare. Fristaten Bayern har signalerat en möjlig medfinansiering på 20 procent, förutsatt federalt stöd. Även RWE har uttryckt viljan att delta finansiellt inom ramen för avtalet.
– Alla fyra partner samlar sina krafter för att maximera chanserna att säkra federalt stöd inom High-Tech Agenda Germany, uppger Proxima Fusion i ett uttalande.
Bolagets medgrundare och vd Francesco Sciortino säger i ett uttalande:
– Detta samförståndsavtal är en milstolpe som synligt positionerar den europeiska fusionsindustrin på den globala scenen.
RWE:s vd Markus Krebber framhåller:
– Potentialen för fusionsteknik i framtidens energiförsörjning är enorm.
Samtidigt återstår betydande tekniska och ekonomiska hinder innan fusion kan bli ett kommersiellt alternativ. Ingen fusionsanläggning har hittills levererat stabil elproduktion till elnätet, och tidplaner inom området har historiskt ofta förskjutits.
Ny industriell allians
Parallellt lanserar Proxima Fusion den så kallade Alpha Alliance – ett industrikonsortium med fler än 30 europeiska och internationella företag. Bland deltagarna finns Siemens Energy, Framatome och TÜV Rheinland.
En stellarator skiljer sig från den mer kända tokamakdesignen, som används i exempelvis Joint European Torus i Storbritannien och i ITER i Frankrike. Tokamaken har en symmetrisk torusform, medan stellaratorn vrider magnetfältet i en mer komplex geometri för att stabilisera plasmat utan starka inducerade strömmar. Förespråkare menar att detta kan ge stabilare drift, men konstruktionen är tekniskt krävande.
Tysk miljardoffensiv för fusion
Den tyska regeringen beslutade i oktober i fjol om en handlingsplan för att påskynda kommersialisering av fusion. Till 2029 ska mer än 2 miljarder euro investeras i forskning, infrastruktur och pilotprojekt.
Redan 2023 meddelade dåvarande forskningsministern Bettina Stark-Watzinger att ytterligare 370 miljoner euro skulle tillföras under fem år. Sammantaget väntas över 1 miljard euro satsas på fusionsforskning fram till 2028. Målet är att möjliggöra byggandet av ett första tyskt fusionskraftverk omkring 2040.
Till skillnad från vind- och solkraft, som är beroende av väder och omfattande stödsystem, hoppas beslutsfattare att fusion på sikt ska erbjuda planerbar elproduktion utan koldioxidutsläpp. Men tekniken befinner sig fortfarande på forsknings- och demonstrationsstadiet, och det är oklart när – eller om – kommersiell drift i större skala kan bli verklighet.
Källa: Proxima Fusion.
Fakta:
En stellarator är en typ av fusionsreaktor som använder komplexa magnetfält för att hålla extremt hett plasma stabilt. Ingen anläggning har ännu uppnått långvarig kommersiell elproduktion.
