Mälarenergi investerade 922 miljoner i resurseffektiv infrastruktur

Under 2025 investerade Mälarenergikoncernen 922 miljoner i hållbar utveckling och samhällsbärande infrastruktur.

Foto: Pia Nordlander
Under 2025 investerade Mälarenergikoncernen 922 miljoner i hållbar utveckling och samhällsbärande infrastruktur. Foto: Pia Nordlander

Under 2025 investerade Mälarenergi 922 miljoner kronor i infrastruktur och energilösningar. Investeringarna omfattar bland annat energilager, elnät, värmeproduktion, vattenrening och fibernät.

– Ytterst handlar det om att utveckla ett mer resurseffektivt samhälle och bana väg för bostadsutveckling, företagsetableringar och arbetstillfällen, säger Carin Lidman, styrelseordförande i Mälarenergi.

Energilager och batterilager i drift

Det underjordiska energilagret för värme har varit i drift i drygt ett år. Lagret bidrar till effektivare drift av kraftvärmeverket och ger större flexibilitet i produktionen.

– Det går att bygga hållbara städer, men då måste vi som samhälle använda resurserna mer effektivt och det är det Mälarenergis investeringar handlar om, säger Niklas Gunnar, koncernchef för Mälarenergi.

Energilagret gör det möjligt att avvakta med att starta ytterligare pannor vid temperaturförändringar eller störningar i produktionen. Det ger också bättre förutsättningar för elproduktion under perioder med hög efterfrågan.

Under året har även ett batterilager vid Hallstahammars vattenkraftstation tagits i drift.

– Batterilagret används bland annat på spotmarknaden genom att Mälarenergi kan ladda batteriet när det finns gott om el och priset är lågt, för att sedan sälja el när kraftsituationen är mer ansträngd, säger Niklas Gunnar.

Batteriet är även förkvalificerat till Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader och används för att bidra till balansen i elsystemet.

Utbyggnad av elnät och vattenrening

Utbyggnaden av elnätet i Västmanland fortsätter. Under 2025 påbörjades renovering och förstärkning av en mottagningsstation i Köping. Planerade investeringar omfattar även nya mottagningsstationer på Finnslätten i Västerås och i Arboga.

– Båda mottagningsstationerna är absoluta grundförutsättningar för näringslivet i Västmanland. Det handlar både om att befintliga bolag ska kunna expandera och om att kunna välkomna helt nya företagsetableringar. Med de här två mottagningsstationerna kommer vi att kunna öka effektuttaget kraftigt i Västerås och Arboga med 30 respektive 100 procent, säger Carin Lidman.

Under 2026 inleds arbetet med en ny reningsanläggning för PFAS vid Hässlö vattenverk. Den planeras tas i drift 2029.

Resultat och nyckeltal 2025

Mälarenergis rörelseresultat för 2025 uppgick till 746 miljoner kronor (550). Resultatet efter finansiella poster och skatt blev 534 miljoner kronor (328). Utdelningen till ägaren Västerås stadshus AB uppgår till 110 miljoner kronor.

Omsättningen var 5 121 miljoner kronor (4 781). Avkastning på totalt kapital uppgick till 5,6 procent (4,2). Medelantalet anställda var 797 (774).

Inför 2026 uppgår koncernens investeringsbudget till 1,5 miljarder kronor.

– År 2026 uppgår Mälarenergikoncernens sammanlagda investeringsbudget till 1,5 miljard kronor, säger Niklas Gunnar. Så visst är resultatet för 2025 starkt men också nödvändigt sett till de kapitalintensiva investeringar som väntar. I bokslutet kan vi även se att Mälarenergis effektiviseringsprogram nu börjar ge ekonomiskt avtryck. Det effektiviseringsarbetet kommer att fortsätta.

– Väl underhållen och utbyggd infrastruktur är en absolut förutsättning för att säkra nya arbetstillfällen och ett robust och hållbart samhälle. Mälarenergi är en nyckelspelare för regionens utveckling. Vi tar det ansvaret på största allvar, säger Carin Lidman.