Helhetstänk krävs när vattenkraften omprövas

Ätraforsdammen i Ätran. En tidigare älvsträcka har förvandlats till ett lugnflytande, sjölikt system. Samtidigt hindras fiskens vandring i vattendraget. Foto: Duncan Philpott
Ätraforsdammen i Ätran. En tidigare älvsträcka har förvandlats till ett lugnflytande, sjölikt system. Samtidigt hindras fiskens vandring i vattendraget. Foto: Duncan Philpott

Sverige har en möjlighet att miljöanpassa vattenkraften och återställa viktiga miljöer i akvatiska system. För att lyckas krävs ett helhetsperspektiv och systematisk uppföljning, enligt ny forskning från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Just nu pågår en nationell process där cirka 2 100 vattenkraftsanläggningar och dammar genomgår omprövning i domstol för att säkerställa att de uppfyller dagens miljökrav.

Granskning av tidigare domar

I studien har forskare från SLU granskat 33 domar som vunnit laga kraft. Analysen omfattar bland annat:

  • Kraftverkens storlek
  • Vattenflöden som släpps
  • Krav på åtgärder för fisk och andra organismer
  • Föreskrifter om uppföljning

Resultaten visar att 22 av de 33 kraftverken fått tillstånden indragna och ska rivas, medan de resterande elva får fortsätta drivas under förutsättning att miljöåtgärder genomförs. De åtgärder som främst anges handlar om att skapa bättre vandringsvägar för fisk, både upp- och nedströms. I flera fall ska vandringsvägarna efterlikna naturliga vattendrag, men detaljer kring lutning och vattenflöden saknas ofta.

Krav på avledningslösningar för att hjälpa fisk att undvika turbiner förekommer också, liksom särskilda ledare för ålyngel, men ofta saknas konkreta specifikationer.

Helhetsperspektiv på ekosystemet

Forskarna betonar att fokus på fisk inte räcker. Livsmiljöerna i och omkring anläggningarna behöver inkluderas för att åtgärderna ska ha önskad effekt.

– Många djur och växter påverkas av vattenkraft och dammar, inte bara vandrande fisk. Förändrade flöden, transport av näring och sediment samt periodvis översvämmade områden påverkar hela vattendragets ekosystem, säger Josefin Sundin, forskare vid SLU och huvudförfattare av studien.

Studien visar att miljöanpassning kan ge positiva effekter, men att dessa är beroende av hur väl åtgärderna tar hänsyn till omgivande livsmiljöer och hur uppföljning sker. Forskarna påpekar att uppföljningen i många domar är otillräcklig eller saknas helt, vilket riskerar att teoretiskt fungerande lösningar inte ger effekt i praktiken.

– Våra resultat har betydelse även internationellt, då flera länder står inför liknande utmaningar i reglerade vattendrag, säger Josefin Sundin.