Regeringen har nu tagit emot den första formella ansökan om statligt stöd för att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det är Videberg Kraft AB som vill uppföra nya reaktorer på Väröhalvön, i anslutning till Ringhals kärnkraftverk. Bakom bolaget står Vattenfall AB tillsammans med flera stora svenska industriföretag samlade i Industrikraft i Sverige AB.
– Att vi har fått in en första ansökan bekräftar att svenska industriföretag vill vara med och bygga kärnkraft. Det här är ett avgörande steg mot att få nya reaktorer på plats och vi är redo att ta emot fler ansökningar framöver, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman i ett uttalande från Finansdepartementet.
Planer på nya reaktorer vid Ringhals
I ansökan uppger Videberg Kraft AB att bolaget planerar att bygga nya kärnreaktorer på Väröhalvön, i direkt anslutning till de tidigare reaktorerna Ringhals 1 och 2 som stängts under de senaste åren. Den sammanlagda installerade elektriska effekten anges till cirka 1 500 megawatt.
Ansökan innebär inte något omedelbart beslut om stöd. I stället inleds nu en omfattande beredningsprocess inom Finansdepartementet, där ett särskilt sekretariat för finansiering av ny kärnkraft ansvarar för handläggningen. Enligt departementet kan ytterligare ansökningar komma in, baserat på de dialoger som förts med potentiella projektägare under hösten.
Förhandlingar och EU-prövning väntar
Nästa steg i processen är förhandlingar mellan regeringen och bolaget om villkoren för det statliga stödet. Det gäller både stödets omfattning och de ekonomiska risker som staten är beredd att ta. Parallellt förs en löpande dialog med EU-kommissionens generaldirektorat för konkurrens, DG-COMP, som slutligen ska pröva om stödet är förenligt med EU:s statsstödsregler.
Först efter denna prövning kan regeringen fatta ett formellt beslut. Processen väntas bli både tidskrävande och komplex, inte minst mot bakgrund av tidigare EU-ärenden där statligt stöd till energiprojekt granskats ingående.
Statligt stöd begränsat till 5 000 megawatt
Den rättsliga grunden för stödet är lagen om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft, SFS 2025:587, som trädde i kraft den 1 augusti 2025. Lagen gör det möjligt för företag att ansöka om statliga lån samt så kallade dubbelriktade differenskontrakt.
Differenskontrakten innebär att staten garanterar ett lägsta ersättningspris för elproduktionen, samtidigt som det finns en övre gräns som ska förhindra överkompensation om marknadspriserna stiger kraftigt. Staten kan även lämna lån för projektering, uppförande och provdrift av nya reaktorer.
Det totala stödet är dock begränsat. Regeringens nuvarande planering omfattar investeringar motsvarande upp till cirka 5 000 megawatt installerad effekt, vilket motsvarar omkring fyra storskaliga kärnreaktorer. Hur många projekt som faktiskt får stöd återstår att se, liksom hur konkurrensen mellan olika ansökningar kommer att hanteras.
Utbyggnaden av ny kärnkraft sker samtidigt som elsystemet präglas av ökande väderberoende produktion, återkommande effektbrist och stora regionala skillnader i elpriser. Frågan om statens roll som finansiär väntas därför bli fortsatt politiskt omstridd.
Källa: Pressmeddelande från Finansdepartementet
