Redan om 15 år kan värmen i helsingforshem produceras i små kärnreaktorer placerade nära bostadsområden. Energibolaget Helen undersöker nu om SMR:s – små modulära kärnreaktorer – kan bli en framtida lösning för stadens fjärrvärme. Tekniken beskrivs som utsläppsfri, ljudlös, utan lukt och möjlig att integrera i stadsbilden utan större visuella ingrepp.
Helen ser tekniken som en av de mest konkreta vägarna att nå bolagets klimatmål. Enligt Janne Liuko, Helens programchef för kärnkraftsfrågor, är målet att nå klimatneutralitet 2030 och helt lämna förbränningsbaserad energiproduktion 2040.
– Målet är att vi skulle vara klimatneutrala år 2030 och att vi till år 2040 skulle kunna överge den energiproduktion som bygger på förbränning, säger Liuko i den ursprungliga artikeln.
Stabil produktion behövs när vind och sol ger stora prisvariationer
Användningen av fossila bränslen minskas av både klimat- och försörjningstrygghetsskäl. Jarmo Ala-Heikkilä, expert på kärnteknik vid Aalto-universitetets tekniska fysikinstitution, är tydlig med varför små kärnreaktorer kan bli nödvändiga.
– Fossila bränslen har inte särskilt många alternativ, i praktiken förnybart och kärnkraft, säger Ala-Heikkilä enligt artikeln.
Vind- och solkraftens varierande produktion skapar stora svängningar i elpriset, något som gjort det svårt att planera långsiktig värmeproduktion i Helsingfors. Små reaktorer erbjuder däremot stabil energiproduktion året runt, oberoende av väder. Det minskar risken för pristoppar och gör att värmen kan garanteras även under de kallaste vinterdagarna.
Att kombinera storskaliga värmepumpar, spillvärme och elpannor med intermittent elproduktion innebär betydande risker. Liuko uttrycker det som att staden inte kan förlita sig helt på ett system där allt beror på tillgången till el.
– Vi kan inte vara helt beroende av elbaserad uppvärmning, eftersom det skulle kräva enorma mängder el. Att helt förlita sig på förnybar elproduktion skulle innebära mycket stora prisvariationer. Därför kompletterar stabila produktionslösningar, såsom kärnkraft, den rena energiproduktionen mycket väl, säger Liuko.
Små reaktorer – stor effekt: upp till 500 megawatt värme
En pienydinvoimala är mindre än ett traditionellt kärnkraftverk men bygger på samma grundprinciper och beprövad teknik. Reaktorn skulle placeras delvis under mark, medan anläggningens byggnad skulle vara ungefär i storlek med köpcentret Kamppi i Helsingfors.
Enligt Helen skulle en reaktor för fjärrvärme kunna producera cirka 500 megawatt värmeeffekt, motsvarande ungefär hälften av Helsingfors årliga fjärrvärmebehov. Konstruktionen och tekniken liknar större reaktorer, men med det särskilda kravet att anläggningen måste ligga inom räckhåll för fjärrvärmenätet för att undvika energiförluster.
Säkerheten är omfattande och står för omkring hälften av investeringskostnaden.
– I ett kärnkraftverk måste man säkerställa att reaktorn kan kylas. I små kärnreaktorer är dessa system passiva, vilket innebär att kylningen kan fungera i upp till flera dygn utan elektricitet eller mänskliga ingrepp, säger Liuko.
Ala-Heikkilä påminner om att säkerhetskraven är strikt reglerade och att byggnaderna är dimensionerade för att tåla även en kollision med ett stort passagerarflygplan.
Hur påverkas Helsingfors stadsbild?
Helen utreder just nu möjliga placeringar. Valet av reaktortyp påverkar hur nära bebyggelse en anläggning kan placeras, men enligt Helen skulle reaktorn kunna ligga lika nära som dagens produktionsanläggningar.
För invånarna handlar många frågor om stadsbild och närmiljö. Enligt Liuko är målet att anläggningen ska smälta in.
– Som granne skulle en småskalig kärnreaktor vara som vilken industribyggnad som helst, där en del kanske ligger inne i berget. Ett inhägnat område, med en hall i mitten där människor arbetar precis som på andra arbetsplatser.
De traditionella kraftverkens skorstenar kan finnas kvar i stadsbilden även efter att förbränningen upphört. Vissa byggnader, som det gamla Salmisaariverket, är redan skyddade och kan få nya funktioner.
Med en livslängd på omkring 100 år måste även en ny reaktor utformas för att långsiktigt passa sin omgivning.
– Vi utgår från att den ska försköna sin omgivning där den än byggs, säger Liuko i artikeln.
Källor: Originaltext på finska (Helen / Yle).
