Torven har fasats ut som bränsle och ersatts av förnybara alternativ, som kräver mer utrymme på grund av större volymer. Samtidigt har det ökade energibehovet gjort det nödvändigt att anpassa anläggningen och modernisera utrustningen för framtida leveranser.
Biobränslen som behöver mer utrymme är främst bark och stamved. Framöver kommer även GROT, det vill säga grenar och toppar från skogsbruket, att kunna användas som bränsle. Nu byggs en ny lagringsyta som möjliggör mottagning av större volymer, vilket både säkrar leveransen till kunderna och ger mer kostnadseffektiva transporter, eftersom behovet av mellanlagring minskar.
Byggnationen av den nya ytan pågår och den beräknas tas i bruk sommaren 2026. När den är färdig kommer biobränsle motsvarande cirka 60 GWh kunna lagras, vilket räcker för att värma flera tusen villor under ett år.
40-årsjubileum
Verket byggdes 1985 och producerar idag cirka 350 GWh per år. Cirka 60 personer arbetar här med att förse både Karlskoga och Degerfors med fjärrvärme, och anläggningen producerar även el och ånga. Förutom biobränslen förbränns här även restavfall från ett tiotal kommuner i regionen.
"Det har skett en stor utveckling sedan 1980-talet, framför allt kring vilka bränslen som används. Sista oljan är utfasad och den tekniska utrustningen behöver anpassas därefter. Avfallspannan har uppgraderats och kommande år fortsätter vi med linan som leder bränslet till pannan för förbränning," berättar Peter Jarl, marknadschef på Karlskoga Energi & Miljö.
Uppgraderingen av bränslelinan gör att verkets kapacitet ökar med ytterligare 30–50 GWh biobränsle per år, vilket är ett steg för att täcka det ökade energibehovet som uppstått genom sammankopplingen med Degerfors fjärrvärmenät.
Viktigt för beredskapen
"Fjärrvärmen avlastar elnäten i och med att byggnader kan värmas med annat än el – värdefullt när samhället elektrifieras och säkerhetsläget har förändrats. Den är en viktig del i Sveriges beredskap för att leverera värme även vid kriser. Eftersom fjärrvärmen produceras och distribueras lokalt minskar sårbarheten för attacker och störningar i nationell infrastruktur," säger Peter Jarl.
