Den tyska regeringen slår nu larm om ett växande missnöje inom vätgassektorn. Enligt Bernhardt Kluttig, chef för gas- och vätgasenheten vid Tysklands ekonomi- och energiministerium (BMWK), håller den tidigare euforin kring vätgas på att ersättas av en period av besvikelse – och riskerar att utvecklas till en ”vätgasdepression”.
– Vi kommer från en tid av vätgashype. Just nu upplever vi kanske en viss vätgasdesillusion, sade Kluttig vid den internationella vätgaskonferensen arrangerad av Tyska industrikammaren (DIHK) i Berlin, enligt nyhetsbyrån Montel.
– Vi måste göra allt vi kan för att undvika att glida in i en vätgasdepression.
Marknaden bromsar på grund av höga kostnader
Kluttig konstaterade att orsaken till den svaga utvecklingen är det höga priset på grön vätgas, som gör att efterfrågan nästan uteblivit.
– För närvarande finns det knappast någon marknadsefterfrågan eftersom vätgas helt enkelt är för dyr, sade han.
– Att skapa stabil efterfrågan, i första hand från industrier som har hög betalningsvilja och behov av vätgas, är avgörande.
Han framhöll att regeringen nu arbetar med att förnya stödprogram och utveckla nya finansieringsmekanismer för att öka användningen. Kluttig betonade också att Tyskland räknar med stordriftsfördelar, billigare import och ett nationellt kärnnät för vätgas för att på sikt sänka kostnaderna.
– Vi är på rätt väg, men som alltid står vi inför stora utmaningar. Vi vill lägga större fokus på kostnadseffektivitet samtidigt som vi garanterar stabila investeringsvillkor, sade Kluttig.
Få projekt i drift – långt från målet
Den tyska regeringen har satt upp målet att bygga 10 gigawatt elektrolyskapacitet till 2030, men utvecklingen går långsamt. Enligt Achim Dercks, vice generaldirektör för DIHK, har hittills endast omkring 170 megawatt installerats.
– Vätgasuppbyggnaden är inte självklar. Den kräver tydliga ramar, snabb infrastrukturutbyggnad, snabba beslut och internationellt samarbete, sade Dercks.
– Bara på det sättet kan Tyskland gå från att vara innovationsledare till ett land som faktiskt använder vätgas i praktiken.
Dercks varnade också för att den fasta nätavgiften för gas är fyra gånger högre än för el, vilket i vissa fall hindrar användningen av gasinfrastruktur för vätgasdistribution.
– Utan det planerade kärnnätet för vätgas kan ingen marknad uppstå, underströk Dercks.
Regeringens strategi under hård kritik
Tysklands satsning på vätgas har på kort tid tappat momentum. I oktober varnade landets federala revisionsmyndighet (Bundesrechnungshof) för att den nationella vätgasstrategin måste ”revideras i grunden” på grund av höga kostnader och svaga resultat.
Revisionsmyndigheten pekade på att varken grön eller blå vätgas väntas bli konkurrenskraftig inom överskådlig tid, och att de statliga subventionerna inte är hållbara i längden.
Tysklands vätgasstrategi, lanserad 2020 och uppdaterad 2023, syftar till att minska landets koldioxidutsläpp och säkra framtida energiförsörjning. Men enligt flera bedömare har planerna kantats av förseningar, orealistiska mål och brist på industriförankring.
Samtidigt har flera av landets stora industrikoncerner, som BASF, ThyssenKrupp och ArcelorMittal, skjutit upp sina vätgasprojekt på grund av stigande elpriser och brist på konkurrenskraftig vätgas.
Tyskland överväger att öka importen
Som svar på den svaga utvecklingen planerar regeringen att revidera stödsystemen och lägga större vikt vid vätgasimport, särskilt från Norge, Nordafrika och Mellanöstern.
Enligt Kluttig är internationella partnerskap avgörande för att säkra tillgången på billigare vätgas och för att undvika att investeringarna avstannar.
– Det är viktigt att skapa pålitliga ramar för investerare och att samordna våra satsningar med industrin, sade han.
Tyskland arbetar samtidigt med att färdigställa sitt nationella vätgasnät, som ska integrera befintliga gasledningar och möjliggöra transport av grön vätgas över hela landet. Projektet, kallat Kernnetz, omfattar omkring 9 700 kilometer ledningar och beräknas stå färdigt i början av 2030-talet.
Trots regeringens ambitioner varnade flera konferensdeltagare för att vätgasen riskerar att förbli en dyr nischprodukt snarare än en bred energilösning.
– Om vi vill nå våra klimatmål och samtidigt bevara industrins konkurrenskraft, måste tillståndsprocesser snabbas upp och investeringar underlättas, sade Achim Dercks.
Ett vägskäl för Tysklands energipolitik
Den tyska vätgassatsningen befinner sig nu i ett avgörande skede. Landet försöker balansera behovet av energiomställning med realiteten av höga kostnader, långsam utveckling och låg efterfrågan.
Flera experter varnar för att utan en snabb omställning av strategin kan Tyskland tappa sin ledande position inom vätgasteknik – och lämna fältet öppet för USA, Japan och Sydkorea, där statligt stöd och privata investeringar är betydligt större.
– Vi måste erkänna verkligheten och fokusera på kostnadseffektivitet och teknikneutralitet, sade en av deltagarna i Berlin.
Frågan är nu om Tysklands ”vätgasdepression” blir tillfällig – eller början på en djupare strategisk omprövning.
Fakta:
Tyskland har hittills installerat cirka 170 megawatt elektrolysörkapacitet, långt från målet på 10 gigawatt till 2030. Regeringens planerade vätgasnät omfattar 9 700 kilometer rörledningar och förväntas kosta omkring 20 miljarder euro.
Källor: Montel / DIHK / Bundesrechnungshof / BMKW/Hydrogen Insight
