Sveriges Ingenjörer föreslår en statlig beredskapsbonus för att öka elproduktionen från kraftvärmen. En ny rapport visar att effekten kan förstärkas med 820 MW genom uppgraderingar av befintliga anläggningar med nya turbiner. En sådan åtgärd skulle kunna bidra till att täcka en betydande del av elbehovet i landets större städer vid avbrott i elnätet.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, framhåller att en utbyggd kraftvärme kan stärka elberedskapen.
– Om man byggde ut kraftvärmen och installerade nya turbiner skulle den kunna ge ungefär lika mycket extra effekt som en av Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer. Dessutom kan kraftvärmen öka vår beredskap för stora elavbrott på grund av kriser eller fientliga handlingar, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
Sveriges Ingenjörer har låtit teknik- och managementkonsultbolaget AFRY analysera potentialen för ökad eleffekt och beredskap i landets fjärr- och kraftvärmeanläggningar. Enligt rapporten kan den totala effekten öka med 820 MW om fler fjärrvärmeverk uppgraderas till kraftvärmeverk.
Kostnad 10–14 miljarder kronor
Den föreslagna effektökningen motsvarar omkring 30 procent av dagens totala elproduktion från kraftvärme. Nästan hela ökningen beräknas kunna ske med fossilfria bränslen, främst biobränsle, och vara genomförd till 2030. Kostnaden uppskattas till 10–14 miljarder kronor.
– Sverige behöver mer fossilfri el snabbt för att även i fortsättningen vara ett land som kan växa och konkurrera med omvärlden om nya investeringar. Men svängande elpriser gör att kraftbolagen inte tar steget och bygger ut kraftvärmen. De vet inte om det lönar sig, säger Ulrika Lindstrand.
Förutsättningar i södra Sverige
Behovet av mer el är störst i södra Sverige, där vattenkraften är begränsad och ny kärnkraft tar lång tid att bygga ut. Kraftvärmen, som producerar både el och värme, är särskilt koncentrerad till elområdena SE3 och SE4, där en stor del av befolkningen bor.
– Kraftvärmen har förmågan att leverera el lokalt och kan startas när hela nätet ligger nere. Om kraftvärmen byggdes ut kan den ensam stå för två tredjedelar av Stockholms elbehov och säkra både el och effekt till samhällsviktiga användare som sjukhus, livsmedelsaffärer och vattenverk i upp till åtta månader. Även i Göteborg och Malmö skulle kraftvärmen vara oersättlig i kriser, säger Ulrika Lindstrand.
Förslag om statlig beredskapsbonus
För att stimulera investeringar vill Sveriges Ingenjörer att regeringen inför en beredskapsbonus. Den skulle ge ekonomisk ersättning till elproducenter som kan tillhandahålla fossilfri el vid hög belastning och bidra till elförsörjningen vid kris och krig.
– Det kostar mycket pengar att hålla beredskapen hög i energisystemet. Därför är det fullt rimligt att staten tar ett större ansvar för beredskapen än i dag. Regeringen borde därför införa en beredskapsbonus, säger Ulrika Lindstrand.
