De stora norska satsningarna på grön vätgas ser ut att stanna på ritbordet. Enligt den statliga systemoperatören Statnett kommer inga av de stora projekten som idag står i kö för nätanslutning att realiseras.
– Vi ser att kostnaderna för grön vätgas är höga, så vi förväntar oss inte mycket produktion i Norge under de kommande tio åren, sade Gunnar Løvas, vice koncernchef för kraftsystem och kunder på Statnett, vid Norsk Hydrogenforums årskonferens i Oslo.
Statnetts egna analyser pekar på att omfattande produktion inte kommer igång förrän långt in på 2030-talet. I ett medellångt scenario räknar bolaget med att elanvändningen för vätgasproduktion 2035 endast uppgår till 3 terawattimmar, för att fem år senare nå 10 terawattimmar och 27 terawattimmar först 2050. Som jämförelse ligger Norges årliga elförbrukning på omkring 140 terawattimmar, där cirka 90 procent produceras från vattenkraft.
Flera projekt har redan dragits tillbaka
Enligt Statnett har många av de stora projekten dragits tillbaka de senaste två åren, samtidigt som bolaget själva tvingats avslå vissa ansökningar. Mellan maj och juli i år minskade den sammanlagda nätkapaciteten som reserverats för vätgas med hela 34 procent.
– Formellt sett har de flesta dragit sig tillbaka frivilligt, men ofta efter påtryckningar från vår sida. Då väljer man hellre att dra sig ur än att bli bortplockad av oss, förklarade Løvas i en intervju med Europower.
Han betonade att Statnett ställer krav på att projekten ska uppvisa tydliga framsteg. Bolaget kräver årlig rapportering och följer marknadsutvecklingen noga. Om tillräckliga framsteg inte redovisas, förloras den reserverade kapaciteten.
Alla projekt som finns i nätkön idag har en planerad anslutning före 2035. Men Statnett ger aldrig reservationer längre än tio år fram i tiden, vilket innebär att projekt som siktar på start runt 2035 ännu inte ens står i kön.
Vissa småskaliga projekt ses som mer realistiska
Statnett ser däremot större möjlighet för mindre vätgasprojekt kopplade till transportsektorn eller lokal industri.
Ingebjørg Telnes Wilhelmsen, vd för branschorganisationen Norsk Hydrogenforening, medger att utvecklingen går långsammare än många trott, men behåller ändå en viss optimism.
I dag står vätgas och ammoniak för en betydande del av nätkön i Norge. Projekten har reserverat 2,4 gigawatt kapacitet, medan datacenter innehar hela 4,6 gigawatt. Tillsammans utgör dessa sektorer tre fjärdedelar av den totala kön.
Av de norska vätgasprojekten är åtta större än 100 megawatt och står för sammanlagt 1,9 gigawatt. Det största är Gen2 Energys planerade anläggning i Mosjøen i centrala Norge.
Men enligt Statnett är utsikterna för dessa storskaliga satsningar dystra, och många väntas lämna kön framöver. Om så sker kan det frigöra betydande kapacitet för andra projekt.
Källa: Europower / Hydrogen Insight
