Beredskapsveckan arrangeras varje år av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och årets tema är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Hur kan vi tillsammans bidra till att stärka motståndskraften genom effektiv energianvändning? Veronica Eade, enhetschef på Energimyndigheten, delar sina tankar.
Vilket är ditt viktigaste budskap under Beredskapsveckan?
– Att effektiv energianvändning stärker Sveriges totalförsvar. Vi är alla beroende av en fungerande energiförsörjning. Som jag ser det är det viktigt att förstå att ju mer effektivt vi använder energin till det vi behöver i vardagen, desto mindre blir risken att vi drabbas hårt vid brist, ransonering eller avbrott. Det är alltså i vardagen vi förbereder oss.
På vilket sätt är energianvändningen viktig för samhällets beredskap?
– Våra resurser är ofta begränsade i kris och krig, och idag ser vi exempel på hur energi kan användas som vapen. Genom effektiv energianvändning kan vi avlasta energisystemet och säkerställa att viktiga samhällsfunktioner får den energi de behöver. Det handlar om att privatpersoner, företag och offentliga organisationer är förberedda om det sker en störning i energisystemet. Genom att alla bidrar på sitt sätt stärker vi Sveriges totalförsvar.
Vad betyder det att använda energi smart?
– Effektiv energianvändning innebär att använda energi på ett medvetet sätt. Det handlar om att minska slöseri, använda rätt energi vid rätt tidpunkt och styra användningen till tider då tillgången är större. Det betyder inte att man behöver sänka levnadsstandarden, utan att tillgodose våra behov med mindre resurser. Det ökar chanserna att el och bränsle räcker även i kristid. Tillsammans gör vi skillnad.
Vad bör kommuner, regioner, företag och andra samhällsaktörer göra för att öka energiberedskapen?
– Energisystemet är grunden som får samhället att fungera, och energiplanering är därför en viktig del av samhällsplaneringen. Kommuner och regioner har en central roll i att omsätta energiplanering i praktiken.
– För att öka beredskapen behöver kommuner ta reda på hur energin används idag och planera för situationer med brist. Finns reservkraft? Fungerar den? Vet de vem som ansvarar för olika uppgifter vid en kris? De behöver också veta hur de tar fram aktuella lägesbilder för att kunna fatta beslut. Och ett viktigt råd är att öva – en plan är bara värdefull om den fungerar i praktiken.
Vad kan privatpersoner göra?
– Börja med att ta reda på vad som drar mest energi hemma. Uppvärmning är ofta den största posten och är kritisk vid elavbrott eller bristsituationer. Ett välisolerat hus behåller värmen längre. Behöver du tilläggsisolera? Är fönster och dörrar tillräckligt täta? Möjlighet att lagra energi, till exempel via batteri eller elbil, kan också vara fördelaktigt.
Hur kan vi förbereda oss mentalt för elavbrott?
– Ett sätt är att stresstesta vardagen. Fundera: Vad händer om jag bara har ett visst antal kilowattimmar per dag? Kan jag laga mat, hålla värmen och klara hygien på ett smart sätt? Det handlar om att öva på att prioritera och vara flexibel när varje kilowattimme räknas.
