USA:s president Donald Trump undertecknade nyligen den så kallade One Big Beautiful Bill (OBBBA), en lag som successivt ska fasa ut skattelättnader för vind- och solkraft senast till mitten av 2026. Samtidigt införs nya tullar på viktiga material som stål, koppar och solkomponenter – något som ytterligare driver upp kostnaderna för pågående och planerade projekt.
Enligt Financial Times, som citerar International Energy Agency (IEA), har investeringarna i vind- och solkraft i USA fallit med 36 procent under första halvåret 2025 jämfört med året innan. För landbaserad vindkraft är nedgången ännu kraftigare – omkring 80 procent.
En viktig del av den nya lagen är att den tidigare så kallade 5 procent safe harbor-regeln har avskaffats från och med den 1 september 2025. Regeln gjorde det möjligt för utvecklare att påbörja projekt genom att investera en mindre summa, fem procent av den totala budgeten, och därmed låsa fast rätten till skatteförmåner. Nu krävs i stället att fysiskt byggarbete har inletts senast den 4 juli 2026, annars går projekten miste om stöden.
– Vi ser verkligen nu effekterna av vad den nya verkligheten i USA har inneburit för investerarnas förtroende, sade Meredith Annex, chef för Clean Power på BloombergNEF, till Financial Times.
Försäkringsbolag stramar åt
Utöver högre byggkostnader ställs branschen inför stigande försäkringspremier. Enligt Reuters har flera återförsäkringsbolag minskat sin exponering mot amerikanska havsbaserade vindkraftsprojekt, vilket leder till att färre aktörer vill stå som försäkringsgivare för miljardinvesteringar.
Canaan Crouch, chef för Jencap Specialty Insurance Services, kommenterade utvecklingen:
– Högre försäkringspremier innebär en ytterligare kostnadsbörda för entreprenörer och utvecklare som redan kämpar med minskade subventioner, högre tullar och volatil efterfrågan.
Många försäkringsgivare har också börjat förkorta löptiden på sina avtal – från tre år till ett år – vilket tvingar projektutvecklare att förhandla om försäkringar oftare och till högre kostnader.
Projekt stannar av och framtiden är osäker
De nya villkoren har redan fått konsekvenser. Flera stora projekt inom förnybar energi har pausats eller skjutits på framtiden. Totalt uppskattar BloombergNEF att investeringar i gröna energiprojekt till ett värde av över 22 miljarder amerikanska dollar har stoppats eller försenats under 2025, vilket i sin tur har kostat mer än 16 000 jobb i USA.
I Texas, som länge setts som ett centrum för amerikansk vindkraft, har projekt för nästan åtta miljarder dollar antingen ställts in eller fördröjts.
Den danska energijätten Ørsted, som varit en av pionjärerna inom havsbaserad vindkraft, har drabbats hårt av den nya politiken. Bolaget tvingades nyligen till en akut nyemission på 9,4 miljarder dollar för att stärka sin finansiella ställning, rapporterar Oilprice.com. Två stora projekt i USA – Sunrise Wind och Revolution Wind – har mött politiska hinder. Revolution Wind, som redan är färdigställt till nästan 80 procent, stoppades i augusti genom ett beslut av USA:s inrikesdepartement med hänvisning till nationella säkerhetsintressen. Beskedet fick Ørsted att stämma Trump-administrationen. Under byggstoppet kostar projekten bolaget miljontals dollar varje vecka. Kreditvärderingsinstitutet S&P Global har redan sänkt Ørsteds kreditbetyg, även om delägaren Equinor har utlovat stöd på upp till 941 miljoner dollar.
Samtidigt brottas den amerikanska solenergimarknaden med egna problem. Företag som Sunnova och Mosaic, verksamma inom bostadssolenergi och finansiering av solcellsinstallationer, har tvingats ansöka om konkurs enligt Chapter 11. Sunnova uppges ha sagt upp över 700 anställda inför konkursen och hänvisar till ohållbara skuldbördor och minskad efterfrågan, enligt Canary Media.
Analytiker varnar för en generell nedgång på mellan 50 och 60 procent i den amerikanska solenergimarknaden, vilket kan hota över 250 000 arbetstillfällen. Enligt Financial Times påpekade även Joe Osha från banken Guggenheim att branschen länge dragits med strukturella svårigheter.
EU pressas att följa efter
Trumps hårdare linje märks också i förhållandet till omvärlden. Presidenten har enligt Bloomberg signalerat att USA är redo att införa ytterligare omfattande tullar på varor från Indien och Kina, men endast om EU gör detsamma. Han hoppas därigenom kunna sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att avsluta kriget mot Ukraina.
Diskussionerna om gemensamma åtgärder pågår just nu i Washington, där europeiska tjänstemän mött representanter från USA:s regering. Samtidigt förbereder sig EU för sitt nittonde sanktionspaket mot Ryssland.
Ukrainas vice premiärminister Yuliya Svyrydenko deltog också i samtalen och uppmanade EU att rikta sanktionerna direkt mot den ryska ”skuggflottan”, oljebolag och raffinaderier.
Trump själv skrev senare på sociala medier att USA och Indien fortsätter förhandla om att avskaffa handelshinder, och att han ser fram emot att träffa sin ”gode vän” Indiens premiärminister Narendra Modi inom de närmaste veckorna.
Men samtidigt som han öppnar för dialog med Kina och Indien om handel, har han infört en hårdare linje mot båda länderna. För Kina har tullar som varit frysta förlängts till november, och bedömare menar att president Xi Jinping kan svara med egna åtgärder om nya amerikanska avgifter införs.
Det är i detta landskap av ekonomisk och geopolitisk osäkerhet som både EU och USA nu försöker navigera sin väg framåt i energiomställningen – en resa där politiska beslut kan bli minst lika avgörande som tekniska framsteg.
Källa: Oilprice.com (Alex Kimani)
