Utbyggnaden av vindkraft på land i Danmark har i stort sett stannat av. Trots tydliga politiska beslut om att öka takten byggs det bara ett fåtal nya vindmöllor, och många projekt riskerar att skjutas långt på framtiden. Den största orsaken uppges vara flaskhalsar i det statliga elnätet.
En sammanställning från branschorganisationen VidenOmVind visar att landvind nu för femte året i rad inte bidrar nämnvärt till Danmarks mål om att fasa ut fossila bränslen och beroendet av rysk gas.
– Vi arbetar med projekt som har fått besked om att de först kan räkna med en nätanslutning någon gång på 2030-talet – och det är dessutom bara preliminära tidsplaner, säger Kristian Sejersbøl, projektutvecklare vid rådgivningsbolaget Agillix, till VidenOmVind.
Få nya möllor på plats
Under 2025 väntas endast sju nya vindmöllor på land kopplas till elnätet, med en samlad kapacitet på 31,5 megawatt. Det framgår av en rundfråga till 31 av de största aktörerna inom dansk landvind. För 2026 ser läget inte mycket bättre ut – då beräknas 17 nya vindmöllor anslutas, med en sammanlagd kapacitet på 76,5 megawatt.
Enligt Green Power Denmark borde kapaciteten ha ökat med minst 410 megawatt årligen, motsvarande omkring 100 nya vindmöllor, för att de politiska målen om att fyrdubbla den gröna elproduktionen från landvind till 2030 ska nås.
– Den största förhindringen för uppställning av vindmöllor på land är att det finns för lite utrymme i det överordnade elnätet, som administreras av Energinet, säger Kristian Sejersbøl.
Martin Olesen, projektdirektör i Wind Estate, framhåller att bristen på nätkapacitet tvingar fram en uppdelning av projekten i flera etapper. Det innebär att mellan 20 och 35 procent av kapaciteten i flera projekt skjuts upp på obestämd framtid, ofta i minst ett till två år.
– Det skapar inte bara osäkerhet, utan utmanar också projekternas värde under de första åren i en marknad som redan är pressad, säger han.
Dyrare villkor och långsamma processer
Utöver nätkapacitetsbristen pekar branschen på ökade kostnader och långsamma tillståndsprocesser som hinder. Camilla Holbech, direktör för förnybar energi i Green Power Denmark, menar att utvecklingen är allvarlig.
– Vindmöllor på land är tillsammans med solceller den billigaste elproduktionsteknologin vi har, och den är viktig för att öka både energisäkerheten och konkurrenskraften. Därför är det allvarligt att det går så långsamt att få upp nya vindmöllor. En viktig orsak är att Energinet är så försenade i arbetet med att dra kablar, säger hon.
Hon lyfter också fram att kostnaderna för nätanslutning har skjutit i höjden.
– År 2019 kostade det 50 000 danska kronor för en utvecklare att ansluta en megawatt vind- eller solkraft. I dag kostar det upp till 1,837 miljoner kronor. Det är en avgörande anledning till att utbyggnaden på land står still, säger Holbech.
Andra faktorer är långsamma miljöprövningar, hänsyn till naturvärden som fladdermöss, och ett elmarknadsläge där långa perioder med negativa elpriser försvårar lönsamheten för nya projekt.
Minskad lokal motstånd
Ett vanligt argument har varit att lokalt motstånd stoppar nya vindkraftsprojekt. Men enligt VidenOmVind stämmer inte den bilden längre.
– Vi upplever inte som tidigare att många landvindprojekt stoppas av lokala politiker. Tvärtom har många kommuner fått upp ögonen för att det finns en ekonomisk potential i att kunna erbjuda tillgång till stora mängder grön el. Dessutom vill de flesta kommuner själva bli gröna och producera den el de förbrukar, säger Anton Gammelgaard, sekretariatsledare i VidenOmVind.
Han påpekar också att motståndet mot vindmöllor har minskat sedan Rysslands invasion av Ukraina.
– All lokal motstånd är naturligtvis inte borta, men den är klart svagare. De två största motståndarföreningarna mot vindmöllor i Danmark, Motvind Denmark och Landsforeningen Naboer mod Kæmpevindmøller, har tillsammans bara några tusen följare på Facebook. Det är inte särskilt mycket, säger han.
Källa: VidenOmVind, Green Power Denmark,
