EU:s planerade frihandelsavtal med Mercosur-länderna har länge setts som en strategisk öppning mot Sydamerika. Men nya handelspolitiska löften från EU till USA riskerar nu att försvåra projektet – just när förutsättningarna för ett avslut verkade förbättras.
Mercosur-avtalet är resultatet av mer än tjugofem års förhandlingar mellan EU och de fyra medlemsländerna Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay. Om det ratificeras skulle det omfatta omkring 780 miljoner människor och skapa världens största frihandelszon, med ett samlat bruttoinlandsprodukt på cirka en fjärdedel av den globala ekonomin.
Flera EU-länder, däribland Frankrike, Österrike och Polen, har tidigare blockerat avtalet med hänvisning till miljö- och jordbruksfrågor. Men de senaste åren har tonen ändrats, delvis på grund av de handelspolitiska spänningarna mellan EU och USA under president Donald Trump.
– Angreppen mot det internationella handelssystemet har gjort att fler inom EU ser Mercosur-avtalet som en möjlighet att stärka banden till andra regioner, säger en EU-diplomat med insyn i processen.
Handelslöften till USA skapar irritation
När EU nyligen gav USA löften om ökade energiimporter och investeringar, var det villkor som även Mercosur-länderna hade hoppats på i sitt samarbete med Europa. Sydamerika har ett betydande överskott av energi och råvaror, och regionens regeringar vill använda detta som grund för att bygga nya industriella värdekedjor tillsammans med europeiska företag och finansiärer.
EU har dessutom öppnat sin marknad för fler amerikanska jordbruksprodukter – en sektor där sydamerikanska producenter länge haft svårt att nå fram till EU:s konsumenter. Samtidigt fortsätter EU att skydda stora delar av sin livsmedelsmarknad med höga tullar och strikta importkvoter, även i det avtal som nu ligger klart med Mercosur.
Den internationella handelsrätten komplicerar situationen ytterligare. Inom Världshandelsorganisationen (WTO) gäller en så kallad mest-gynnad-nationsprincip. Den innebär att om EU ger USA fördelaktigare tullvillkor på exempelvis bilar, jordbruksvaror eller maskiner, kan andra länder med motsvarande avtal kräva samma villkor.
Mercosur-länderna väntas ställa krav
Hittills har missnöjet från Mercosur-länderna varit återhållsamt. Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva har upprepat att han inte vill öppna hela förhandlingspaketet på nytt. Men flera bedömare menar att det bara är en tidsfråga innan sydamerikanska bönder och industriföreträdare kräver samma tullförmåner som USA nu erbjuds.
Bakgrunden är att Mercosur-länderna har ett växande behov av att få större tillgång till den europeiska marknaden, särskilt inom jordbruk och livsmedel, där konkurrensen från amerikanska producenter är stark. För Argentina och Brasilien är exporten av nötkött, soja och majs centrala delar av handelsrelationen med EU.
Om Mercosur skulle kräva samma tullvillkor som USA, kan det leda till utdragna omförhandlingar och förseningar. För EU vore det ett bakslag – särskilt då avtalet setts som en strategisk motvikt mot växande kinesiskt inflytande i Sydamerika.
Flera europeiska regeringar, däribland den tyska, har uttryckt att ett snabbt godkännande av Mercosur-avtalet vore ett viktigt steg för att diversifiera handelspartners och säkra tillgången på råvaror. Men de nya handelslöftena till USA gör att processen riskerar att fastna i en politisk balansgång mellan två viktiga partnerregioner.
Källa: EU-kommissionen, WTO, Bloomberg
