Enligt Transportstyrelsens föreskrifter utgör idag alla föremål som har en höjd på 45 meter eller högre flyghinder och de ska därför märkas med flyghinderljus. De skärpta föreskrifter som trädde i kraft den 1 januari 2021 betyder att alla äldre flyghinderljus, på till exempel vindkraftverk, skorstenar, master, broar eller andra höga byggnader, senast den 31 december i år måste vara uppgraderade eller utbytta till varianter som uppfyller kraven i de skärpta föreskrifterna.
Samtidigt bedriver Transportstyrelsen ett föreskriftsarbete för att uppdatera föreskrifterna ytterligare.
Text: Alarik Haglund
Transportstyrelsens nu gällande föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten samt om flyghinderanmälan (TSFS 2020:88) trädde i kraft den 1 januari 2021. De ersatte då de tidigare föreskrifterna i TSFS 2010:155.
En av de största skillnaderna mellan föreskrifterna i TSFS 2020:88 och de tidigare föreskrifterna är att de kräver att flyghinderljus baserade på LED-teknik ska avge både synligt och infrarött ljus.
Krav på infrarött ljus
LED-teknik är idag den mest använda tekniken i lösningar för flyghinderljus. LED-tekniken
har en rad fördelar, som lägre energiförbrukning, längre livslängd och minskat underhållsbehov. Däremot är det inte möjligt för piloter som använder sig av utrustning för mörkerseende (NVD) att se det ljus som utstrålas av LED-baserade belysningsanordningar. I TSFS 2020:88 valde Transportstyrelsen därför att ställa skärpta krav på att flyghinderljus baserade på LED-teknik utöver synligt ljus också ska utstråla infrarött ljus.
Förutom att det infraröda ljuset ska vara inom ett våglängdsområde som är synligt för piloter som använder sig av utrustning för mörkerseende krävs det också att det ska stråla i hela vertikalplanet. Dessutom fastslås det att det infraröda ljuset ska lysa kontinuerligt om det synliga flyghinderljuset lyser med fast sken eller att det i annat fall ska blinka med samma frekvens som det synliga flyghinderljuset.
Övergångsperioden snart slut
Transportstyrelsens krav på att flyghinderljus baserade på LED-teknik ska avge både synligt och infrarött ljus omfattas emellertid av en övergångsperiod, som löper till och med den 31 december 2025.
- I TSFS 2020:88 finns en övergångsbestämmelse som anger att föremål som har uppförts före ikraftträdandet och som har markerats i enlighet med äldre föreskrifter eller särskilda beslut från Transportstyrelsen eller dess föregångare får fortsätta att vara markerade enligt dessa äldre bestämmelser eller beslut till och med den 31 december 2025. Det innebär att ägare av sådana föremål, under perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2025, har haft möjlighet att anpassa sig till de nya krav som började gälla från den 1 januari 2021. Den 1 januari 2026 upphör övergångsperioden och föremålen ska därefter uppfylla de krav som anges i TSFS 2020:88, säger Jörgen Andersson, som är chef för sektionen för luftrum och flygplatser på Transportstyrelsen.
Enkelt uttryckt förklarar han att det för de som äger vindkraftverk eller andra föremål som behöver vara markerade med flyghinderljus innebär att de måste granska sin markering i förhållande till den kravbild som framgår av TSFS 2020:88 och säkerställa att markeringen uppfyller dessa krav. Om markeringen inte uppfyller de föreskrivna kraven måste den, absolut senast den 31 december 2025, anpassas i enlighet med de bestämmelser som anges i TSFS 2020:88.
Han framhåller också att denna granskning borde ha påbörjats i samband med att TSFS 2020:88 trädde i kraft den 1 januari 2021.
Byta ut eller komplettera
För att anpassa de LED-baserade lågintensiva, medelintensiva eller högintensiva flyghinderljus som är installerade före den 1 januari 2021 och som inte uppfyller de gällande kraven så att de uppfyller de krav som ställs i TSFS 2020:88 är det i många fall nödvändigt att byta ut dem helt till nya flyghinderljus som är godkända enligt TSFS 2020:88.
Under förutsättning att de redan installerade flyghinderljusen följer övriga föreskrifter i TSFS 2020:88 är det emellertid i vissa fall tillräckligt att man kompletterar medelintensiva och högintensiva flyghinderljus med så kallad IR-only. Det innebär att man installerar ett extra hinderljus som bara utstrålar infrarött ljus, i enlighet med föreskrifterna i TSFS 2020:88. På så vis kan livslängden på de befintliga flyghinderljusen förlängas.
Många äldre lågintensiva flygvarningsljus använder sig av glödlampor som ljuskälla och omfattas därför inte av kraven på flyghinderljus baserade på LED-teknik i TSFS 2020:88. Däremot är det inte längre möjligt att köpa glödlampor till dessa flyghinderljus och det rekommenderas därför att man byter ut även dessa till nya LED-baserade flyghinderljus som är godkända enligt TSFS 2020:88.
Översyn av föreskrifterna
Under 2024 beslutade Transportstyrelsen dessutom att utföra en översyn av de nu gällande föreskrifterna i TSFS 2020:88 och ett förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten har varit ute på remiss.
- Översynen syftar bland annat till att utreda möjligheterna att anpassa de svenska kraven för markering av vindkraftverk i enlighet med de rekommendationer som anges i den internationella civila luftfartsorganisationens (Icaos) bilaga 14 till Chicagokonventionen, meddelar Jörgen Andersson.
Han berättar även att översynen omfattar en prövning av möjligheten att justera den lägsta höjdgräns från vilken objekt som utgör en fara för luftfarten ska förses med hinderbelysning, från dagens 45 meter till 60 meter över marken eller vattenytan. I samband med denna justering föreslås även att man inför ett förfarande med en flygsäkerhetsstudie. Det innebär att föremål med en höjd lägre än 60 meter över marken eller vattenytan bara ska markeras med hinderbelysning om en flygsäkerhetsstudie påvisar att föremålet påverkar flygsäkerheten negativt.
Därutöver tillägger han att det finns ett behov av att uppdatera eller förtydliga vissa delar av föreskriften för att underlätta dess tillämpning.
Beslut under det fjärde kvartalet 2025
Eftersom förslaget till nya föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten har varit föremål för ett remissförfarande och de inkomna synpunkterna för närvarande analyseras kan Jörgen Andersson i dagsläget inte uttala sig om den slutliga utformningen av föreskriften.
- Vi har påbörjat arbetet med att ta del av samtliga inkomna synpunkter samt att analysera om förslaget behöver justeras, förtydligas eller ändras. Om analysen visar att omfattande förändringar är nödvändiga kan förslaget komma att skickas ut på en ny remissrunda, varefter inkomna synpunkter återigen kommer att analyseras. När vi anser att utkastet till ny föreskrift är färdigbearbetat kommer det att beslutas av myndighetens generaldirektör. Det är först efter beslut som den nya kravbilden blir fastställd, förklarar Jörgen Andersson och bedömer att beslut om den nya föreskriften sannolikt kommer att fattas under det fjärde kvartalet 2025.
