EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 skulle bli ett av unionens viktigaste verktyg för att minska utsläppen från vägtransporter och byggnader. Men redan innan systemet har börjat tillämpas har det utvecklats till en politisk stridsfråga där medlemsländer, industrin och miljöorganisationer drar åt olika håll.
Systemet, som efter ett tidigare beslut ska börja tillämpas fullt ut 2028, innebär att leverantörer av fossila bränslen måste köpa utsläppsrätter. Kostnaden väntas i stor utsträckning föras vidare till konsumenterna genom högre priser på bensin, diesel, naturgas och uppvärmning.
Länder vill öppna regelverket igen
Trots att starten redan skjutits upp med ett år har flera medlemsländer fortsatt att kräva förändringar. Framför allt handlar diskussionen om hur stora prisökningarna kan bli och om systemet innehåller tillräckliga skydd mot kraftiga svängningar på utsläppsrättsmarknaden.
Samtidigt har Sverige, Danmark, Finland och Luxemburg tagit tydlig ställning mot ytterligare förseningar. I ett gemensamt dokument varnar länderna för att nya ändringar skulle skapa osäkerhet för företag och investerare samt försvaga EU:s klimatpolitik.
Parallellt arbetar EU-kommissionen med förslag om förstärkta prisdämpande mekanismer genom en reform av den särskilda marknadsstabilitetsreserven, MSR2, i syfte att minska risken för alltför kraftiga prisuppgångar.
Balans mellan klimat och konkurrenskraft
ETS2 är en central del av EU:s klimatpaket Fit for 55 och ska bidra till att minska utsläppen i sektorer där utvecklingen hittills gått långsammare än inom industrin och elproduktionen. Intäkterna från systemet ska bland annat finansiera Social Climate Fund, som ska hjälpa hushåll och småföretag att investera i energieffektivisering, värmepumpar och elfordon. Fonden väntas mobilisera minst 86,7 miljarder euro under perioden 2026–2032.
Kritikerna befarar däremot att systemet kan leda till högre levnadskostnader i ett läge där många europeiska hushåll redan pressas av höga energi- och transportpriser.
Den fortsatta dragkampen om ETS2 illustrerar den svåra balansgång som EU står inför: att samtidigt minska utsläppen, stärka industrins konkurrenskraft och hålla energi- och transportkostnaderna på en nivå som accepteras av medborgarna. Hur den balansen utformas väntas bli en av höstens viktigaste klimatpolitiska frågor i Bryssel.
Källa: Reuters, EU-kommisionen
