Bensinpriserna har börjat sjunka efter vårens dramatiska uppgång, men det betyder inte att energikrisen är över, understryker Reuters och IEA:s energianalytiker. Oljeterminerna har snabbt prisat in ett mer positivt scenario efter diplomatiska signaler mellan USA och Iran. Den fysiska oljemarknaden rör sig däremot långsammare. Fartyg, försäkringar, raffinaderier och tömda lager kan hålla priserna uppe längre än många bilister hoppas.
Efter månader av oro kring trafiken genom Hormuzsundet har oljepriset fallit tillbaka från krisnivåer. Enligt Reuters sjönk Brentoljan nyligen till den lägsta nivån sedan före kriget med Iran, sedan fler tankfartyg åter har börjat passera genom sundet. Men bara några dagar senare steg priserna igen efter nya militära incidenter, vilket visar hur skör återhämtningen fortfarande är.
Priserna faller från mycket höga nivåer
För bilister är varje prisnedgång välkommen. Men en sänkning från mycket höga nivåer är inte samma sak som en återgång till normalläge.
Under krisen pressades bensinpriserna upp av en kombination av högre råoljepriser, störningar i raffinaderier, dyrare transporter och stark säsongsefterfrågan. När priset vid pumpen nu börjar falla kan det därför ge en känsla av snabb lättnad, trots att nivån fortfarande ligger klart över tiden före krisen.
Det är här den offentliga debatten lätt blir missvisande. Frågan är inte om priserna kan sjunka från topparna. Det har de redan börjat göra. Den viktiga frågan är om de snabbt kan återvända till nivåerna före kriget. Det är betydligt mer osäkert.
Terminsmarknaden rör sig snabbare än tankfartygen
Oljepriset reagerar omedelbart på politiska signaler. Ett besked om vapenvilan, ett diplomatiskt ramverk eller tecken på att Hormuzsundet öppnas kan flytta priset på Brent och WTI inom minuter.
Men den fysiska handeln med olja fungerar inte så snabbt.
Fartyg som legat stilla måste omdirigeras. Rederier och försäkringsbolag måste bedöma krigsrisker på nytt. Hamnar måste hantera köer. Raffinaderier som ändrat sina råoljemixar under krisen kan inte alltid växla tillbaka från en dag till en annan.
Hormuzsundet är världens viktigaste flaskhals för energitransporter. När flödena där störs påverkas inte bara råoljan, utan hela kedjan från exporthamnar i Persiska viken till raffinaderier, lagerterminaler och bensinstationer.
Det betyder att bensinpriset inte bara styrs av vad ett fat olja kostar på börsen. Det styrs också av om rätt sorts råolja finns på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Låga lager ger fortsatt stöd åt oljepriset
En av de viktigaste faktorerna är lagren. Under en stor störning väntar marknaden inte passivt på att krisen ska ta slut. Länder och bolag använder sina reserver. Kommersiella lager minskar. Strategiska beredskapslager kan tappas.
Internationella energiorganet IEA uppskattade i maj att de observerade globala oljelagren minskade med 129 miljoner fat i mars och ytterligare 117 miljoner fat i april, samtidigt som störningarna i Hormuzsundet pressade landbaserade lager kraftigt.
I USA har den strategiska oljereserven fallit till den lägsta nivån sedan 1983, enligt Reuters. Det skapar ett nytt problem för marknaden: när krisen avtar måste lagren fyllas på igen.
Det kan bli en slags lagerfälla. Att Hormuz öppnas är i grunden prisdämpande, eftersom mer olja kan nå marknaden. Men om många länder och bolag samtidigt försöker återuppbygga sina lager skapas ny efterfrågan på råolja.
Därför behöver slutet på en störning inte omedelbart leda till ett överutbud. Det kan i stället följas av en period med intensiv lagerpåfyllning.
Bensin följer inte råoljan punkt för punkt
Även om råoljan är den största delen av bensinpriset är den inte den enda. Enligt den amerikanska energimyndigheten EIA består bensinpriset också av skatter, raffinaderikostnader, raffinaderimarginaler, distribution och marknadsföring.
Det gör att bensinpriset ofta stiger snabbt när råoljan rusar, men faller långsammare när råoljan sjunker. Om raffinaderierna fortfarande har höga kostnader, om lagren är låga eller om distributionen är störd kan priset vid pumpen ligga kvar på en högre nivå.
Säsongen spelar också roll. Under sommaren brukar efterfrågan på bensin öka när semesterresor och biltrafik tilltar. En amerikansk genomgång av bensinpriser pekar på att sommarefterfrågan normalt är högre än under resten av året, vilket kan hålla uppe priserna även när råoljan faller.
Marknaden kan ha prisat in bästa tänkbara scenario
Det betyder inte att bensinpriserna inte kan fortsätta ned. Om USA–Iran-överenskommelsen håller, om fartygstrafiken genom Hormuz normaliseras snabbare än väntat och om lagren byggs upp utan ny panik på marknaden, kan bilisterna få mer lättnad.
Men det är ett gynnsamt scenario med många osäkra delar.
Risken är att marknaden redan har prisat in för mycket av de goda nyheterna. Handlarna utgår från att diplomatin snabbt ska ge säkrare sjötransporter, lägre råoljepriser, lägre inflationstryck och lugnare energimarknader.
Det kan visa sig vara riktigt. Men det är ännu inte säkert.
Nya incidenter, långsamma försäkringsbeslut, kvarstående säkerhetsrisker eller aggressiv lagerpåfyllning kan bromsa prisnedgången. Det krävs inte en ny stor chock för att bensinpriserna ska förbli högre än väntat. Det räcker att återgången till normal trafik och normala lager tar längre tid än finansmarknaden räknar med.
Vägen tillbaka blir ojämn
Ett avtal som minskar risken för storkrig i Mellanöstern är goda nyheter. Lägre oljepris är också goda nyheter för hushåll, transportföretag och centralbanker.
Men oljemarknaden fungerar inte som en strömbrytare. Ett öppnat sund fyller inte automatiskt på tömda lager. Det rensar inte omedelbart upp köer av tankfartyg. Det sänker inte på en gång försäkringspremier eller raffinaderikostnader.
Det mest sannolika är därför inte att bensinpriserna stannar på krisnivåer för alltid. Det mer realistiska scenariot är att vägen tillbaka till nivåerna före kriget blir långsammare, ryckigare och mer ojämn än många konsumenter hoppas.
Källor: OilPrice.com, Reuters, IEA, EIA.
