Kanada lanserar nationell kärnkraftsstrategi – siktar på tio nya reaktorer

Kanadensiska kärnkraftverken Bruce B (i förgrunden) och Douglas Point (den vita kupolen), Foto: Wikipedia Commons Lic. Kredit: Chuck Szmurlo
Kanadensiska kärnkraftverken Bruce B (i förgrunden) och Douglas Point (den vita kupolen), Foto: Wikipedia Commons Lic. Kredit: Chuck Szmurlo

Kanada presenterar nu sin första nationella strategi för kärnenergi. Regeringen vill bygga nya reaktorer, öka produktionen av uran och stärka landets roll som leverantör av kärnteknik och kärnbränsle på den globala marknaden.

Strategin presenterades av energi- och naturresursminister Tim Hodgson och ska enligt regeringen bidra till ökad energisäkerhet, förbättrad konkurrenskraft och långsiktig hållbarhet. Ambitionen är att Kanada ska utvecklas till en modern energistormakt.

Landet lyfter fram flera befintliga styrkor, bland annat CANDU-tekniken, stora uranfyndigheter, en etablerad leverantörskedja och omfattande erfarenhet av reaktorrenoveringar. Samtidigt ser regeringen ökade affärsmöjligheter i den internationella satsningen på kärnkraft, där ett växande antal länder har ställt sig bakom målet att tredubbla den globala kärnkraftskapaciteten till år 2050.

Upp till tio nya reaktorer i Kanada

Strategin bygger på fyra huvudområden: nya reaktorbyggen i Kanada, ökad export, utbyggd uran- och kärnbränsleproduktion samt utveckling av ny kärnteknik.

Målet är att möjliggöra byggandet av upp till tio nya storskaliga reaktorer i landet. Två av dessa ska vara under uppförande senast 2035 och ytterligare fem ska vara planerade eller under utveckling till 2040.

Regeringen vill även se minst ett kärnkraftsprojekt utanför Ontario före 2035. Det kan handla om små modulära reaktorer, SMR. Dessutom ska en kanadensisk mikroreaktor demonstreras före 2035 och senare användas i avlägsna samhällen.

Ett utkast till nya finansieringsregler för kärnkraftsprojekt ska presenteras senast i april 2027. Staten planerar bland annat att erbjuda lånegarantier, gröna obligationer och finansiering via Canada Infrastructure Bank.

Den federala tillståndsprocessen ska också förenklas, med målet att regulatoriska prövningar ska kunna genomföras inom två år.

Siktar på nya exportmarknader

Kanada vill stärka sin position som exportör av kärnteknik och kärnbränsle. Regeringen hoppas kunna etablera CANDU-tekniken på minst fyra nya internationella marknader före 2040 och samtidigt inleda samarbete med mellan sex och tio nya kärnkraftsländer under de kommande 15 åren.

Ett första fokus ligger på Rumänien, där kanadensisk teknik redan används och där nya reaktorprojekt och moderniseringar planeras.

Kanadensiska företag ska också få en större roll i internationella projekt med små modulära reaktorer och traditionella lättvattenreaktorer. Målet är att den inhemska industrin ska delta i minst fem större internationella projekt före 2040.

Uranexporten ska fördubblas

Geopolitiska spänningar har enligt strategin visat hur sårbara de globala leveranskedjorna för kärnbränsle är. USA och Europa försöker samtidigt minska sitt beroende av Ryssland och söker alternativa leverantörer.

Kanada, som är världens näst största producent av uran, ser därför en möjlighet att stärka sin position.

Regeringen siktar på att fördubbla landets uranexport fram till 2035. Nya gruvprojekt ska tas i drift under samma period och regelverket för investeringar inom uranbrytning ska ses över före 2027.

I dag behöver Kanada inte urananrikning eftersom CANDU-reaktorerna använder naturligt uran. Men med en framtida utbyggnad av SMR och eventuellt lättvattenreaktorer kan behovet av anrikat uran öka.

Regeringen räknar i första hand med att säkra tillgången genom internationella samarbeten, men utesluter inte att även inhemsk anrikningskapacitet kan bli aktuell på längre sikt.

Satsning på forskning och fusion

Den fjärde delen av strategin handlar om innovation. Regeringen vill mer än fördubbla de privata investeringarna i kärnteknisk forskning fram till 2032 och etablera Kanada som en ledande aktör inom den framtida marknaden för bränslen till fusionskraft.

Bland målen finns också utvecklingen av en kanadensisk Generation IV-mikroreaktor före 2035 samt en utbyggnad av forskningsreaktorer under början av 2030-talet.

Kanada vill dessutom stärka sin position inom medicinska isotoper och öka sin andel av världsmarknaden med minst tio procent.

Nedläggningen av forskningsreaktorn NRU år 2018 beskrivs i strategin som ett betydande avbrott. Regeringen avser därför att utreda även behovet av en ny storskalig forskningsreaktor.

Industrin välkomnar strategin

Uranproducenten Cameco, som även är delägare i Westinghouse tillsammans med Brookfield, välkomnar den nya strategin. Bolaget framhåller att Kanada har möjlighet att leverera både kärnbränsle och reaktorteknik till allierade länder i en tid präglad av ökade geopolitiska spänningar.

Även Atomic Energy of Canada Ltd och teknikföretaget AtkinsRéalis, som innehar licensrättigheterna för CANDU-tekniken, uttrycker stöd för regeringens satsning.

Energi- och naturresursminister Tim Hodgson beskriver strategin som mer än en energiplan.

– Det här är en industristrategi, en grundpelare för vår energisäkerhet och ett verktyg i vår utrikespolitik, skrev han på plattformen X.

Källa: Natural Resources Canada, Kanadas regering, World Nuclear News

Fakta:

Kanada har i dag 17 kärnreaktorer i drift och totalt 26 CANDU-reaktorer används världen över. Landet är världens näst största producent av uran efter Kazakstan och ser den växande globala efterfrågan på kärnkraft som en möjlighet att stärka sin industriella och geopolitiska ställning.