Det svenska e-bränslebolaget Liquid Wind har lämnat in en ansökan om miljötillstånd för sitt planerade e-metanolprojekt EFOvik i Örnsköldsvik. Anläggningen ska enligt bolaget kunna producera mer än 100 000 ton e-metanol per år för användning inom sjöfart, flyg, vägtransporter och kemiindustrin.
Ansökan har lämnats in till Mark- och miljödomstolen i Umeå och markerar nästa steg i projektet som presenterades i februari 2025 tillsammans med det lokala energibolaget Övik Energi.
Anläggningen planeras vid High Coast Innovation Park i Örnsköldsvik och ska integreras med Övik Energis biobränsleeldade kraftvärmeverk. Därifrån ska omkring 150 000 ton biogen koldioxid per år fångas in och användas i produktionen av e-metanol.
Ska kombinera biogen koldioxid och vätgas
Processen bygger på att infångad biogen koldioxid kombineras med grön vätgas som produceras genom elektrolys med förnybar el. Resultatet blir syntetisk metanol, ofta kallad e-metanol.
Enligt Liquid Wind ska anläggningen fungera i industriell symbios med kraftvärmeverket. Överskottsvärme från bränsleproduktionen ska återföras till det lokala fjärrvärmenätet för att förbättra energieffektiviteten.
Bolaget uppskattar att projektet på sikt kan minska utsläppen med nära 200 000 ton koldioxidekvivalenter per år genom att ersätta fossila bränslen inom sektorer där elektrifiering är svår att genomföra.
– Med stark lokal samverkan och integration med Övik Energis kraftvärmeverk kan vi leverera lokalt producerad hållbar e-metanol, särskilt inom sektorer där alternativen fortfarande är begränsade och beroendet av importerade fossila bränslen är stort, säger Liquid Winds grundare och vd Claes Fredriksson i ett uttalande.
Han framhåller också att e-metanol kan lagras och transporteras med befintlig infrastruktur.
Återvänder efter stoppat miljardprojekt
Projektet innebär samtidigt en återkomst för Liquid Wind till Örnsköldsvik. Bolaget stod tidigare bakom utvecklingen av e-bränsleprojektet FlagshipONE innan det såldes till danska Ørsted.
Ørsted stoppade projektet 2024 efter att lönsamheten försämrats kraftigt. Det blev ett tydligt exempel på de ekonomiska problem som flera europeiska e-bränsleprojekt har mött under de senaste åren.
Höga elpriser, dyra elektrolysanläggningar och osäker efterfrågan har gjort många projekt svåra att räkna hem ekonomiskt, trots omfattande politiskt stöd och klimatmål inom EU.
EFOvik får stöd genom det svenska industristödsprogrammet Industriklivet, som administreras av Energimyndigheten och delvis finansieras via EU:s återhämtningsfond.
Osäker marknad för e-bränslen
E-metanol lyfts ofta fram som ett möjligt alternativ för sjöfart och delar av industrin där batteridrift är svår att använda. Samtidigt är produktionen mycket energikrävande och beroende av stora mängder billig fossilfri el.
Kritiker har också pekat på att syntetiska bränslen riskerar att bli betydligt dyrare än traditionella fossila alternativ under lång tid framöver.
Flera europeiska projekt inom vätgas och e-bränslen har dessutom försenats eller lagts ned när kostnaderna stigit snabbare än efterfrågan.
Om miljötillståndet beviljas, återstår fortfarande flera steg innan byggstart kan bli aktuell, inklusive finansiering, leveransavtal och slutliga investeringsbeslut.
Källa: Liquid Wind.
Faktakoll:
E-metanol är ett syntetiskt bränsle som produceras genom att kombinera vätgas med infångad koldioxid. Om vätgasen framställs med fossilfri el och koldioxiden är biogen kan utsläppen bli lägre än för fossil metanol. Samtidigt kräver processen stora mängder el och omfattande investeringar i elektrolys och koldioxidinfångning.
