14 svenska fjärrvärmeanläggningar planerar att fånga in och lagra koldioxid, vilket skulle motsvara negativa utsläpp på nära 10 procent av Sveriges fossila utsläpp, enligt en ny rapport från Energiforsk. Ytterligare ett 20-tal anläggningar bedöms möjliga, vilket skulle kunna dubbla kapaciteten. Nuvarande styrmedel och finansiering är dock otillräckliga, och många planer riskerar därför att stanna vid idéstadiet.
– "I fjärrvärmebranschen finns både vilja, potential och planer för att lagra koldioxid som ger negativa utsläpp. Men de finansieringslösningar som finns i dag räcker inte. Det brådskar att hejda klimatförändringarna och utan tillräckliga styrmedel tappar Sverige momentum," säger Jenny Westerberg, senior analytiker på konsult- och forskningsföretaget Profu och rapportens huvudförfattare.
Rapporten Bio-CCS i fjärrvärmesektorn visar att 14 fjärrvärmeanläggningar har planer på bio-CCS, det vill säga att samla in och lagra koldioxid från förbränning av förnybara bränslen. Detta skulle innebära negativa utsläpp på cirka 4 miljoner ton koldioxid per år, motsvarande knappt 10 procent av Sveriges totala fossila utsläpp. Ytterligare ett 20-tal anläggningar identifieras som möjliga, vilket skulle kunna dubbla kapaciteten.
Den infrastruktur som behövs för transport och lagring är komplex och kapitalkrävande. Rapporten pekar på att samverkan mellan aktörer ofta är nödvändig för att investeringar ska genomföras. Nuvarande styrmedel är främst utformade för enskilda aktörer, vilket kan begränsa utvecklingen av gemensam infrastruktur, trots att det skulle kunna underlätta fler CCS-projekt.
– "EU-kommissionen ska under 2026 lämna förslag på hur negativa utsläpp skulle kunna omfattas av utsläppshandel. Våra analyser visar att om ett långsiktigt EU-styrmedel dröjer, så krävs någon typ av svensk bryggfinansiering. Det skulle kunna vara mer pengar till statens omvända auktioner för bio-CCS eller någon form av investeringsstöd," säger Jenny Westerberg.
För att EU ska nå klimatmålet om nettonollutsläpp senast 2050 behövs förutom minskade utsläpp även negativa utsläpp, exempelvis genom bio-CCS. Fjärrvärmesektorn har potential för negativa utsläpp, men rätt förutsättningar behövs för att detta ska realiseras.
– "Tack vare bland annat EU:s utsläppshandel kostar det att släppa ut fossil koldioxid, men av naturliga skäl är det gratis att släppa ut koldioxid från förnybara källor. Just därför behövs finansieringsstöd för bio-CCS, annars saknas incitament," säger Jenny Westerberg.
Fakta om bio-CCS
CCS (carbon capture and storage) innebär att koldioxid fångas in och lagras, till exempel från rökgaser vid ett fjärrvärmeverk, för att hindra att den släpps ut i atmosfären.
Om koldioxiden kommer från förbränning av bioråvara, såsom förnybart avfall eller skogsrester, kallas det bio-CCS. Då lagras koldioxid som är del av ett naturligt kretslopp, vilket minskar mängden koldioxid i atmosfären och kallas negativa utsläpp.
Sveriges mål är att ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter uppnå negativa utsläpp. Bio-CCS kan räknas som en åtgärd där andra alternativ är begränsade. Ekonomiskt stöd finns via omvända auktioner, där Stockholm Exergi tidigare vunnit den första auktionen.
Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, enligt Naturvårdsverket.
Fem slutsatser i rapporten
- 14 svenska fjärrvärmeanläggningar planerar negativa utsläpp på 4 miljoner ton per år, samt minskning av fossila utsläpp från avfallsförbränning med 1 miljon ton per år.
- Ytterligare 20 anläggningar identifieras som möjliga, vilket skulle ge negativa utsläpp på 10 miljoner ton per år och minska fossila utsläpp med 2 miljoner ton per år.
- Kompletterande finansiellt stöd krävs för att planerna ska bli verklighet.
- Det behövs även stöd för CCS i fjärrvärmesektorn, alltså avskiljning och lagring av fossil koldioxid från avfallsförbränning.
- Samverkan mellan aktörer är ofta nödvändig för investeringar, men nuvarande styrmedel är främst utformade för individuella lösningar.
Rapporten baseras på Energiforsks projekt Bio-CCS i fjärrvärmesektorn – etapp 2 (2023–2025) och har kartlagt CCS-planer, finansiering, policyfrågor, teknik, infrastruktur, samverkan, lagringsmöjligheter och systemanalyser.
Bakom rapporten står forskare och analytiker från Profu, IVL Svenska Miljöinstitutet, Linköpings universitet, Chalmers Tekniska Högskola, Rise och Energiforsk.
