Priserna på fjärrvärme i Sverige har fortsatt att öka under 2025. Enligt ny statistik från Energiföretagen Sverige ligger årets prishöjningar i genomsnitt mellan 9,4 och 9,9 procent för olika hustyper. Därmed följer ännu ett år med ovanligt höga prisjusteringar, även om ökningen är något lägre än rekordnivåerna under fjolåret.
Bakgrunden till utvecklingen är de kraftigt stigande kostnaderna för produktion av fjärrvärme, vilket i sin tur främst beror på ett fortsatt instabilt omvärldsläge och högre priser på bränslen. Energiföretagen Sverige samlar varje år in prisstatistik från fjärrvärmeleverantörer i hela landet. Statistiken redovisas per kommun och täcker småhus, mindre flerbostadshus och större flerbostadshus.
Bränslepriser driver kostnaderna uppåt
Fjärrvärmepriserna sätts lokalt, vilket innebär att prisnivåerna varierar kraftigt mellan olika orter. Den enskilt viktigaste faktorn bakom prissättningen är kostnaden för bränsle. Även fjärrvärmenätens utformning påverkar priset – nät med stora avstånd mellan byggnader, eller mindre nät med få kunder, har i regel högre priser. Större nät, särskilt de som kombinerar el- och värmeproduktion (kraftvärme), tenderar att erbjuda lägre prisnivåer.
Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor inom fjärrvärme och fjärrkyla på Energiföretagen Sverige, understryker att prisökningarna för kunderna i många fall inte motsvarar den faktiska kostnadsutvecklingen.
– Priset till kund har över lag inte ökat i paritet med de mycket stora kostnadsökningarna, och många fjärrvärmeföretag har varit återhållsamma även i år. Branschen i stort har tagit en stor del av kostnadsökningarna på det egna resultatet och fördelat prisökningarna på flera år. Och eftersom priset på fjärrvärme bara ändras en gång per år borgar detta för en prisstabilitet för kunder som man inte hittar på någon annan energimarknad. Vi har stor förståelse för att prishöjningarna på många håll trots detta blir mycket kännbara för kunderna, säger han.
Fjärrvärmeföretagen har alltså i viss mån dämpat effekterna för hushållen genom att själva bära delar av kostnadsbördan. Men även med denna återhållsamhet är ökningen i genomsnitt nära tio procent för 2025.
Lokala skillnader – men prisökning för alla
För större flerfamiljshus är det genomsnittliga fjärrvärmepriset nu 1216 kronor per megawattimme. Det motsvarar en prisökning med 9,9 procent jämfört med året innan.
För mindre flerfamiljshus, så kallade Nils Holgersson-hus, ligger medelpriset på 1244 kronor per megawattimme. Detta är en ökning med 9,7 procent.
Småhus har som regel ett högre pris. Det beror bland annat på att det är färre kunder per meter fjärrvärmeledning, vilket ökar den relativa kostnaden. År 2025 uppgår medelpriset för småhus till 1287 kronor per megawattimme, en höjning med 9,4 procent från föregående år.
De fjärrvärmenät som ingår i den frivilliga överenskommelsen Prisdialogen, där cirka 73 procent av alla kunder finns, har haft något lägre höjningar. Där har prishöjningen i genomsnitt varit 7,9 procent.
Skillnaderna mellan olika fjärrvärmenät är fortfarande stora. Lokala faktorer som påverkar priset är exempelvis antalet anslutna kunder, tillgång till lämpliga bränslen, förekomsten av kraftvärmeproduktion, ägandestruktur och geografiska förutsättningar. Även vem som äger fjärrvärmecentralen hos kunden kan ha betydelse.
I praktiken kan detta innebära att två geografiskt närliggande områden har helt olika prisnivåer. Prisskillnaden mellan det lägsta och det högsta priset är stor – i vissa fall är det lägsta priset för en viss hustyp nästan hälften så högt som det högsta.
Marknaden visar tecken på stabilisering
Efter de mycket kraftiga bränslekostnadsökningarna under 2022 och 2023 syns nu vissa tecken på stabilisering. Det finns dock fortfarande stora osäkerheter på marknaden, inte minst beroende på världsläget och tillgången till biobränslen.
Många mindre orter har en fjärrvärmeproduktion som nästan uteslutande bygger på biobränslen. När priserna på dessa bränslen stiger slår det direkt mot värmekostnaden för slutkunden. I större tätorter, där kraftvärme är vanligare och fjärrvärmenäten är mer utbyggda, är effekten av bränsleprisförändringar generellt något mindre.
Hur priserna kommer att utvecklas framöver beror på både energipolitiska beslut, tillgången på bränslen och hur energibolagen väljer att hantera kostnadsförändringar i sin prissättning. Klart är att fjärrvärmepriserna fortsatt påverkas av externa faktorer i hög grad – men att branschen hittills har sökt balansera behovet av kostnadstäckning med strävan efter prisstabilitet för kunden.
Källa: Energiföretagen Sverige
