Elpriset i Norden har nått ett nytt historiskt bottenrekord. Mars 2020 har haft det lägsta elpriset för mars någonsin, noterat i euro.
Observera att detta rekord är noterat i euro, inte i norska kronor. Den svaga norska kronan gör nämligen att elpriset inte sjunker fullt så lågt för norrmän. Bottenrekordet noteras däremot både i euro och i svenska kronor.
Ändå måste vi gå ända tillbaka till mars 2000 för att hitta ett lägre norskt marspris än det vi fick i år. Det nordiska elpriset för mars landade på € 9,01/ MWh. I norska kronor blir det 10,05 öre/kWh, medan det i svenska kronor blir 9,74 öre/kWh.
Mycket handlar just nu om corona, men orsaken till Nordens extremt låga priser har väldigt lite med pandemin att göra. Däremot handlar det mycket om vädret.
Sedan nyår har både mycket vind och stora nederbördsmängder lett till att energireserverna har byggts upp i Norden. Nederbörden lagras i vattenmagasin och som snö i fjällen, medan vinden har sett till att Nordens tusentals vindturbiner har gått på högvarv och levererat gott och väl sin maxpotential när det gäller energiproduktion. Vindkraften har utvecklats väldigt mycket på bara några år. Idag levererar den en betydande andel av den nordiska elförbrukningen och mer är på ingång.
Årets vinter har inte bara varit blöt. Den har även varit mild. Det betyder lägre elförbrukning, något som har bidragit till att energin har ansamlats i magasinen. Och nu när vi går mot ännu varmare tider, brukar som regel förbrukningen sjunka ytterligare, något som i sin tur leder till ännu mer prispress.
Hittills har inte elförbrukningen påverkats så mycket av coronasiffrorna. Den fortsatta utvecklingen när det gäller åtgärder, både nationellt och internationellt, blir avgörande för om corona kommer att ge en effekt på förbrukningen. Men vi ser redan vad som händer i andra länder där det råder utegångsförbud eller där industrin av andra skäl har börjat stänga ner: Detta leder också till reducerad elförbrukning.
Om du funderar på att säkra elpriset framåt i tid, måste vi se vad som händer på terminsmarknaden för el. Där handlas det kontrakt för leveranser av el i framtiden med mycket olika tidshorisonter – allt från leveranser imorgon till leveranser om tio år.
Priserna på denna terminsmarknad fluktuerar i takt med hur förväntningarna på det framtida elpriset förändras. Det är bland annat beroende av två saker: framtida råvarupriser och framtida efterfrågan på energi.
Dessa två faktorer ska nu granskas närmare, för det alla frågar sig just nu är i hur stor grad for coronakrisen kommer att prägla ekonomin på lång sikt. Vi har redan sett att oro för långvariga konsekvenser samt en minskad efterfrågan på energi har fått råvarupriserna att falla kraftigt de senaste veckorna.
För bedömare av elpriset är det viktigast att följa med i prisutvecklingen på råvaror som kol och gas. Men även priset på utsläppsrätter (koldioxidpriset) är mycket viktigt som en indikation på framtida elpriser. Och just koldioxidpriset har också fallit kraftigt de senaste veckorna. Detta är huvudorsaken till att priset på ström med leverans nästa år nu ligger på den lägsta nivån sedan februari 2016. Men då låg dock koldioxidpriset avsevärt lägre än vad är fallet idag.
Osäkerheten är med andra ord mycket stor just nu: Marknadsaktörerna oroar sig för ekonomin framöver och ser fallande råvarupriser. Utöver detta tillkommer även oro för fallande framtida elförbrukning i Norden. Ett sådant fall kan göra det mindre lönsamt att lagra energi och därmed skapa större press på att leverera el i närtid. Detta i sin tur bidrar till att pressa ner priserna närmast i tid.
Så utöver oro för vårflod och det enorma elöverskottet i Norden, så pressas alltså priserna för resten av året neråt även av fallet på priserna längre fram i tiden. Marknadsaktörerna har därför prisat in ett fortsatt fall i spotpriset fram mot sommaren, där juli hittills ser ut att vara lågvattenmärket – med ett pris strax över € 5/ MWh.
Källa: Entelios