Betongbranschen möttes i Stockholm

Michael Åhström, ordförande för Rebet öppningstalade på Betongreparationsdagen. Foto: Christer Wiik
Michael Åhström, ordförande för Rebet öppningstalade på Betongreparationsdagen. Foto: Christer Wiik
Cirka 200 deltagare från betongbranschen var på plats. Christer Wiik
Cirka 200 deltagare från betongbranschen var på plats. Christer Wiik

Den svenska betongbranschen strålade samman i centrala Stockholm för att delta på Betongreparationsdagen, även kallad Rebetdagen. Temat för årets arrangemang, ”Reparationer av anläggningskonstruktioner” lade ett särskilt fokus på energianläggningar och infrastruktur.

Öppningstalare var Michael Åhström, ordförande i organisationen Rebet, arrangörer av den årliga konferensen, och han berättade om dess verksamhet och syfte.

Rebet är ett ideellt nätverk för branschens företag, myndigheter och akademi där de kan samlas och utbyta erfarenheter för att främja praktisk reparationsteknik inom allehanda betonganläggningar. Just att arrangera den årliga konferensen är en viktig del i Rebets verksamhet och i år samlades cirka 200 deltagare på City Conference i centrala Stockholm.

Såväl kärnkrafts- som vattenkraftsanläggningar är byggda i betong och här redogjorde Tomas Ekström från ÅF och Petter Gustafsson från Vattenfall om hur man bäst underhåller och reparerar betongen i dessa så viktiga samhällsviktiga energianläggningar.

Även två större infrastrukturprojekt i Stockholm presenterades under förmiddagen. Det handlade här om nyligen genomförda underhållsarbeten, dels för den anrika K-märkta gamla Årstabron, som genomgått ett större upprustningsprogram sedan den nya Årstabron togs i drift. Även den nyare Söderledstunneln under Södermalm i Stockholm, har genomgått ett upprustningsprogram. Här har betongen, som blivit utsliten av salt och fukt från de stora trafikflödena till och från centrala Stockholm, reparerats. Men även all övrig installation såsom belysning, ventilation, styrsystem med mera har bytts ut. Gemensamt för de två sistnämnda projekten var att trafiken skulle flyta på så bra som möjligt under reparationstiden, vilket skapade ytterligare utmaningar under arbetets gång.

 

 

Läs mer i Nr 6 av Nordisk Infrastruktur