GfK:s Samhällsbarometer visar att en majoritet av Sveriges befolkning, närmare bestämt 58 procent, är uttalat för kärnkraft i Sverige. De flesta (totalt 35 procent) av kärnkraftsförespråkarna är dessutom starkt för att ha kärnkraft i Sverige.
Med 58 procent som är för kärnkraften i Sverige idag så tangerar detta resultat den totala andelen av de röstberättigade i Sverige som röstade på Linje 1 eller 2 i folkomröstningen om kärnkraftens framtid 1980.
Män är i betydligt större utsträckning för kärnkraft i Sverige jämfört med kvinnorna – 71 mot 46 procent. Sett till attityden bland olika åldrar så utmärker sig endast den unga gruppen – de under 29 år – som de främsta motståndarna till kärnkraften, då hela 40 procent av dem är emot, men fortfarande är andelen för kärnkraft något större även inom denna grupp. De övriga åldersgrupperna har liknande attityder som den genomsnittliga attityden i landet.
Sett till politisk tillhörighet så utmärker sig de moderata väljarna genom att 75 procent är för kärnkraft i Sverige. Motsvarande siffra för folkpartistiska väljare är ännu högre, 78 procent. Båda siffrorna är signifikant högre än genomsnittet. Det finns också en klar övervikt av kärnkraftsförespråkare bland väljarna till de övriga två allianspartierna; Kristdemokraterna (55 för - 34 emot) och Centerpartiet (62-30), men också till Socialdemokraterna (51-37).
Miljöpartister och vänsterpartister är däremot signifikant oftare emot kärnkraft i Sverige. 68 procent av miljöpartisterna är emot, men nästan var tredje av Miljöpartiets väljare, 28 procent, är dock för kärnkraft
Urvalet i undersökningen är nationellt representativt och vägs sociodemografiskt på kön, ålder och region. Undersökningen baserar sig på 1 000 telefonintervjuer inom ramen för GfK Samhällsbarometer som mäter olika svenskarnas attityder till olika politiska frågor.
Frågeställningen löd: ” I Sverige finns det idag tolv kärnreaktorer varav tio är i drift och tillsammans producerar de ungefär hälften av den el vi använder. Är du för eller emot att vi har kärnkraft i Sverige?” Med följdfrågan “Starkt eller svagt för/emot?“ Enligt GfK är frågeformuleringen är framtagen med syfte att fånga upp de faktiska attityderna till kärnkraften i dagens kontext och inte om man fiktivt skulle rösta Ja eller Nej emot om det vore en folkomröstning om kärnkraften idag.
