I en färsk rapport från SolEl-programmet presenteras en beräkningsmodell för att optimera solelanläggningar. Verktyget kan användas för optimering av både små- och storskaliga anläggningar och är nu tillgängligt gratis via webben.
Modellen har tagits fram av Joakim Widén, tekn dr och forskare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala i samarbete med SolEl-programmet, Riksbyggen, Högskolan i Gävle och Sustainable Innovation.
Genom att mata in data om exempelvis solinstrålning, elanvändning och priser kan beräkningsverktyget hjälpa fastighetsägare och elproducenter att optimera sina solelanläggningar storleksmässigt för specifika förhållanden när det gäller förbrukning, geografi och kostnader. Beräkningarna kan göras med siffror timme för timme, både vad gäller solinstrålning, elpriser och användande. Detaljnivån gör att den ekonomiska och energimässiga effektiviteten kan säkerställas på ett enklare sätt än tidigare.
– Även om det tidigare har funnits verktyg för att beräkna solelanläggningars effektivitet, är det ett steg framåt att så här enkelt kunna beräkna både ekonomi och effektivitet utifrån specifika behov och förutsättningar för till exempel en given fastighet, säger Monika Adsten ansvarig för SolEl-programmet vid Elforsk.
Beräkningsverktyget har använts med faktiska data från en planerad storskalig solcellsinstallation i Kongahälla, ett nytt område i Kungälv där Riksbyggen är mycket engagerade. Modellen ger precis information om vad, var och hur stor installationen ska vara.
Projektledaren Jan Kristoffersson på Sustainable Innovation som drivit projektet konstaterar att ekonomisk optimering är centralt för att ny teknik ska slå igenom.
– Det räcker inte med att en ny teknik görs tillgänglig. Den måste också användas effektivt. Varje investerad krona ska göra maximal nytta och det gör den endast om man har rätt ingångsvärden, vilket vi kan uppnå med det här verktyget, säger Jan Kristoffersson.
Verktyget, Solelekonomi 1.0, finns tillgängligt via SolEl-programmets hemsida:
Här kan man ladda ner verktyget
