Gasanvändningen i Europa ökar och utsläppsrättspriserna sänktes till den lägsta nivån på två år. Det är huvudpunkterna i Swecos månadsrapport om energimarknaden augusti 2016.
I Tyskland ökade gasanvändningen med 18 procent det första halvåret 2016 jämfört med motsvarande period år 2015. Även i Storbritannien rapporteras en liknande utveckling. Att gaskraften blir billigare i förhållande till kolkraften får intressanta konsekvenser för koldioxid-marknaden. Ett gaskraftverk släpper ut ungefär hälften så mycket koldioxid som ett kolkraftverk. Detta innebär att om gaspriset fortsätter falla i förhållande till kolpriset blir det billigare att minska koldioxid-utsläppen och priserna sjunker.
Efter Brexit har nu IEA justerat prognosen för utvecklingen på efterfrågan av olja under 2017. De menar att resultatet av Brexit försämrar utsikterna för världsekonomin, vilket i sin tur leder till att efterfrågan på olja minskar. Även utsläppsrättspriserna sänktes ner till den lägsta nivån på två år. Storbritannien, som har varit ett av de länder som starkast drivit på för stärkt prissignal från EU ETS, förväntas inta en mer passiv roll under de fortsatta EU-förhandlingarna. Tidigare var förväntningarna att Storbritannien under sitt ordförandeskap från juli 2017 skulle ro i land den slutgiltiga överenskommelsen kring fjärde utsläppshandelsperioden. I och med Brexit är det osannolikt att Storbritannien kommer att inneha ordförandeskapet, samtidigt som det skapas osäkerheter kring Storbritanniens delaktighet i EU:s utsläppshandelssystem.
Miljömålsberedningen, som samtliga partier förutom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ställer sig bakom, är nu ute på remiss till 20 oktober i år. I beredningen föreslås det att Sverige år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, och att utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen år 1990. Slutbetänkandet saknar dock skarpa styrmedelsförslag.
De svenska prisområdena var för första gången på länge markant högre än systempriset. De höga svenska områdespriserna berodde primärt på en trasig kabel i Norge, vilket begränsade den svenska importen av billig norsk el. Denna begränsning har bestått under hela sommaren, och kabeln beräknas vara åter i bruk först 15 oktober. Fram till dess kan man räkna med fortsatt markant högre svenska elpriser än systempriset.
