Stor potential för storskalig grön vätgasproduktion i Trelleborg

Foto: Trelleborgs energi

Möjligheter för att producera vätgas i stor skala i Trelleborg med avsättning för industri, för ammoniakproduktion eller för export är mycket goda – under förutsättning att planerna för havsbaserad vindkraft i södra Östersjön går i lås. Det är resultatet från en förstudie beställd av Trelleborgs Energi, som offentliggörs idag, och som har utrett potentialen för storskalig vätgasproduktion i Trelleborg.

Bolag som bidragit till studien är ABB, Uniper, Fortum, samt Trelleborgs Hamn. Även Nordion, Yara, Adven/Värmevärden, Eolus Vind, OX2, Kustvind, Höganäs och Kemira har varit behjälpliga.

Ett av spåren som har högst potential enligt studien, är det som innebär avsättning till industrin längs västra Skåne, och som inkluderar en pipeline till Danmark och Tyskland. Ett annat spår handlar om att kombinera vätgasproduktion med ammoniakproduktion – ammoniak är en insatsvara till gödselproduktion, där behoven ökat drastiskt sedan kriget i Ukraina. Dessutom är möjligheterna till avsättning av restvärme, som är en biprodukt, goda.

- Studien pekar på ett par intressanta alternativ som alla möjliggör storskalig grön vätgasproduktion i klassen 200 MW och över, säger Helena Tillborg, Tillborg Wolf Consulting AB och ansvarig konsult för studien. Vi har kunnat konstatera att det finns tydliga avsättningsmarknader för vätgasen, så att det finns ett affärsmässigt underlag för att etablera vätgasproduktion i Trelleborg.

En förutsättning för att den storskaliga vätgasproduktionen ska vara grön är tillgången på förnybar el. I november 2021 uppgick ansökt effekt från havsbaserade vindkraftsprojekt totalt till 62 GW (31 projekt) i elprisområde 4. Hypotesen i förstudien är därför att el från havsbaserad vindkraft i södra Östersjön kommer att driva den storskaliga vätgasproduktionen i Trelleborg.

- Det är helt klart mycket intressanta vägar framåt som studien pekar på, säger Magnus Sahlin, VD för Trelleborgs Energi. Vi behöver nu djupdyka i dessa alternativ, men för oss på Trelleborgs Energi råder det ingen tvekan: nu gäller det att arbeta för att de vindkraftsparker som planeras ute till havs kommer till stånd, snarast möjligt, så att vi kan komma i gång med produktionen av grön vätgas.

Avsättning till industrin längs nordvästra Skåne förutsätter, skriver studien, en pipeline som förbinder Trelleborg till nuvarande gasledningsnät i västra Sverige. Kombinerat med export kan volymerna då bli så stora att de motiverar en infrastrukturutbyggnad.

Förstudien konstaterar att avsättningen av grön ammoniak är i första hand som insatsvara till fossilfri mineralgödsel. Det kan vara intressant även om gödseltillverkningen sker utomlands och både insatsvaran ammoniak och färdig gödselprodukt behöver fraktas med fartyg. Trelleborg har en hamn i närheten av produktion och avsättning vilket är en fördel. 

Utöver industriell användning och ammoniakproduktion har studien genomlyst potentialen i export av vätgas. Man konstaterar att det finns ett stort behov av vätgas inte minst i Tyskland, då de kommer endast att kunna producera 14 av totalt ca 100 TWh H2, enligt tyska regeringen. Här finns alltså en reell möjlighet att bli exportör av större volymer.

Restvärmen är också en resurs som det finns goda möjligheter att ta vara på genom existerande fjärrvärmenät i Trelleborg. På grund av den stora värmemängd som förväntas är det också relevant att se över värmebehov i andra närliggande nät eller industrier.

Sammantaget är studien positiv till möjligheterna att skapa efterfrågan på vätgas i regionen som motiverar en utbyggnad av storskalig vätgasproduktion.