Framtidens smarta energisystem - Utbyte av värme och kyla

Brf Viva, Riksbyggen, Göteborg. Foto: Riksbyggen

En viktig del av framtidens smarta och effektiva energisystem handlar om att skapa lokala energisystem där olika byggnader kan dela med sig av sitt energiöverskott. Detta har redan demonstrerats på Chalmers campus i Göteborg där byggnaderna idag utgör ett eget energisystem, kopplat till stadens gemensamma nät. Nu tas ytterligare ett steg när närbelägna Riksbyggens Brf Viva kopplats till en kontorsbyggnad på campus för att utbyta värme och kyla.

Brf Viva invigdes 2019 med ambitionen att vara Sveriges mest innovativa och hållbara bostadsprojekt baserat på Riksbyggens tvärvetenskapliga samverkansplattform Positive Footprint Housing. Det nya energiutbytessystemet, kopplat till Chalmersfastigheters fastighet Chalmers Teknikpark, är en av flera komponenter som syftar till att skapa ett flexibelt energisystem med smart styrning. Man har till exempel även installerat begagnade batterier från elbussar som lagrar energi från solceller på taken.

—Kylkopplingen kommer att innebära att Brf Vivas Bergvärmeanläggning går mer effektivt och därmed drar mindre el. Förutsättningarna är ju speciella här i och med att Brf Viva ligger så pass nära en kontorsbyggnad, som har ett större behov av kyla till sina lokaler, framför allt sommartid, säger Matilda Kjellander, projektledare för Brf Viva på Riksbyggen.

bild
Foto: Riksbyggen

I praktiken innebär energiutbytessystemet att rör läggs mellan bostadsrättsföreningens borrhål och Chalmers Teknikpark, som ligger med ca 200 meters avstånd. Ur borrhålen kan Teknikparkens kylsystem hämta kallt vatten, vilket besparar byggnadens egna värmepumpar. När detta vatten cirkulerar i byggnaden, för att kyla inomhustemperaturen, drar det åt sig värme och vattnets temperatur stiger några grader innan det skickas tillbaka upp till Vivas borrhål.

Det räcker att vattnet från Teknikparken håller 10—15 °C för det ska upplevas som varmt i borrhålen och tack vare att dessa värms upp behöver bergvärmesystemets värmepumpar inte jobba lika hårt för att värma upp vatten som ska upp till bostädernas värmeelement och varmvattenkranar. Överskottsvärmen från kontoren förs med andra ord över till Brf Viva och återladdar bergvärmehålen, i stället för att gå förlorad i ett energiintensivt kylsystem och båda byggnader sparar el då värmepumparna behöver arbeta mindre för att värma och kyla vatten.

—För oss på Chalmersfastigheter är det intressant att se hur det här kommer att fungera och hur mycket värme och kyla man kan föra över mellan husen. Kommer det bra med kyla så behöver vi ju inte köra våra värmepumpar. Att koppla Brf Viva till chalmersområdet bidrar också till att utöka den testbäddsverksamhet för innovativa energilösningar som vi har här på campus sedan tidigare, i förhoppning om att de så småningom ska kunna skalas upp och implementeras i andra områden, säger Bengt Bergsten, energistrateg på Chalmersfastigheter.

Den här typen av samarbeten mellan olika fastighetsägare, i det här fallet Chalmersfastigheter och Bostadsrättsföreningen Viva, är fortfarande ovanliga, men de framförs allt oftare som en viktig pusselbit i framtidens energieffektiva samhälle. Genom att utnyttja skillnaden i värme- och kylbehov mellan två närliggande byggnader kan synergirelationer upprättas mellan dem, så att de tillgodoser sina behov utan att belasta det stadsvida nätet.

—Om lösningen fungerar som vi tror, skulle den kunna minska kontorshusets kylbehov och öka effektiviteten i bostadshusets bergvärmesystem, och på så vis minska både mängd inköpt fjärrvärme och el från respektive nät, men framför allt minska toppeffektbehovet, vari den största klimatnyttan ligger, säger Peter Selberg från Johanneberg Science Park, som koordinerat projektet inom ramen för EU-samarbetet IRIS Smart Cities.