Kärnkraftsbyggaren Fennovoima satsar på nya arbetsmetoder

Konstnärens bild av Fennovoimas framtida kärnkraftverk på Hanhikiviudden i västra Finland. Bild. Fennovoima

Fennovoima gör markarbeten på Hanhikiviudden även om det ännu dröjer innan det blir aktuellt att börja bygga själva kärnkraftverket, rapporterar finländska tidningen Hufvudstadsbladet (HBL).

Hade den ursprungliga tidtabellen från 2010 hållit så hade Fennovoima haft ett kärnkraftverk som producerar el på Hanhikiviudden i Pyhäjoki i dag. I stället saknas fortfarande hälften av de dokument som krävs för att söka tillstånd för byggstart.

Bland det som saknas i leveranserna från den ryska byggherren Rosatom finns planerna för turbinhallen och turbinbyggnaderna, liksom planerna för kontrollrummet. Av de drygt 220 system- och byggnadsbeskrivningar som Rosatom har levererat var i slutet av fjolåret 134 accepterade på vissa villkor, 54 förkastade och 34 fortfarande under granskning. Det framgår av Fennovoimas berättelse för år 2019 och det innebär också att mycket dokumentation ännu saknas.

Fennovoimas tf vd Timo Okkonen berättar för tidningen HBL, att man fortsätter att dokumentera och granska anläggningen. De accepterade dokumenten är nu fler än de var vid årsskiftet. Enligt Okkonen har Fennovoima och Rosatom hittat en fungerande arbetsprocess och samarbetet löper fint.

Det efter att tidigare arbetsmetoder lett till de stora förseningar som nu drabbat kraftverksprojektet. Förseningen är fyra år räknat från projektets start och åtta år om man räknar med det datum som sattes då regeringen 2010 gav projektet principtillstånd. Beräknat startår är nu 2028.

– Vi räknar med att i år kunna lämna in huvuddelen av säkerhetsredovisningen som krävs för att kunna börja bygga anläggningen. Det betyder att vi siktar på tillstånd att börja bygga i slutet av 2021 och går allt då som beräknat kan byggstarten bli sommaren 2022, säger Okkonen.

I Fennovoimas fjolårsredovisning har bolaget delat in olika delområden i grönt för sådant som är färdigt, gult för sådant som framskrider och rött för frågor som inte är lösta ännu. Den enda helröda raden i redovisningen gäller hur man ska nå säkerhetsprinciper och målsättningar i anläggningens tekniska lösningar för automationens del. Automationen var ett av de moment som orsakade stora förseningar vid bygget av Industrins Krafts tredje reaktor i Olkiluoto.

– Säkerheten är vår högsta prioritet och vi har gjort ett mycket grundligt arbete där säkerhetsprinciperna är centrala. Jag är inte nervös på den här punkten men nu måste vi äntligen lyckas få fram en bra arkitektur för automationen samt planerna för hela leveransen, säger Timo Okkonen.

Han konstaterar att om all planering nu görs ordentligt och dokumentationen är bra så löper arbetet i byggnadsskedet. Uppehåll och problem då blir betydligt dyrare än fördröjningar nu, understryker han under samtal med HBL.

Den globala coronapandemin har ännu inte påverkat Fennovoimas projekt och Okkonen omtalar att man på företaget går igenom läget regelbundet. Arbetstagarnas trygghet har högsta prioritet. Mycket av planeringsarbetet kan skötas på distans, även om det inte är alldeles problemfritt.

Strålsäkerhetscentralen Stuk fick i slutet av förra året de första dokumenten som gäller säkerhetsbeskrivningen för Fennovoimas kärnkraftverk. Men innan kraftbolaget kan få tillstånd att börja bygga ska Stuk ha granskat och godkänt hela materialet.