Höjda nätavgifter - regeringen svarar på kritiken

Bild: Kundkraft

Regeringens förslag som ger nätbolagen möjlighet att höja nätavgifterna igen har blossat upp en het debatt. Många konsumenter riktar kritik mot förslaget och energiminister Anders Ygeman (S) svarar nu på kritiken med att det handlar om ett missförstånd om hur gamla outnyttjade intäktsramar får användas av nätbolagen.

Som Kundkraft rapporterade om i förra veckan har regeringen kommit med ett nytt lagförslag som ger nätbolagen möjlighet att höja nätavgifterna igen. Nätavgifterna har mellan åren 2014-2019 ökat med i snitt 27% vilket är långt över utvecklingen för det allmänna konsumentprisindexet, vilket lett till hård kritik mot regeringens nya lagförslag som skulle kunna innebära ökade avgifter för konsumenter.

Så fungerar prissättningen

Nätavgifterna regleras av Energimarknadsinspektionen (Ei) som för varje fyraårsperiod sätter nya intäktsramar som styr hur mycket nätbolagen kan ta ut i avgift. Avgifterna som nätbolagen tar ut ska täcka kostnader och investeringar i att underhålla och förnya elnätet, men det råder en ovisshet i huruvida avgifterna går till investeringar eller tas ut i form av vinstavkastning. De senaste två gångerna har regleringarna för intäktsramar överklagats av nätbolagen gemensamt i domstol vilket lett till att Ei inte kunnat få igenom sina förslag. Nätbolagen har i och med detta kunna fortsätta ta ut dyra avgifter från sina kunder något som upprört många.

- Jag tycker det är helt fel att nätbolagen ska få höja avgifterna igen. Nuvarande reglering från 2019 innebär redan att nätbolagen får täckning för investeringar i elnätet, säger Anders Kaijser VD på Kundkraft.

Så besvaras kritiken

Som väntat har regeringen fått motta kritik mot det nya lagförslaget. Anders Ygeman (S), energiminister, besvarar kritiken med att det handlar om ett missförstånd om hur nätbolagen får använda sig av bland annat outnyttjade intäktsramar. Lagförslaget som regeringen kommit med ska leda till mer investeringar i elnätet samtidigt som nätavgifterna pressas. Det finns däremot frågetecken hur det kan garanteras en ökad investering i elnätet utifrån lagförslaget.

- Som energimarknadsinspektionen konstaterat är det otydligt i lagförslaget att de outnyttjade intäktsramarna skall gå till investeringar i ökad kapacitet. Från perioden 2012-2016 finns 28 miljoner kronor i outnyttjade intäktsramar som därmed kanske bara går till ökade vinster för elnätsbolagen, menar Anders Kaijser

Anders Ygemans svar på kritiken är att förutsättningen för att nätbolagen ska kunna nyttja de gamla intäktsramarna är att de måste skjuta till med egna medel. Detta är något han menar utgör en väsentlig skillnad i hur lagförslaget kan uppfattas.

 

Källa: Kundkraft