Nu påbörjar Svenska kraftnät projekt NordSyd

Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör, Svenska kraftnät. Foto: Svenska kraftnät

I september godkändes de inledande utredningarna för NordSyd ;Uppsala, Västerås och Sollefteå. Nu startar projekten i alla de tre områdena löpande från hösten 2020.

- Det är oerhört positivt att vi nu påbörjar projekt inom investeringspaketet NordSyd. Det är åtgärder som på sikt kommer att göra det möjligt att möta förbrukningsökningar, ersätta de delar av transmissionsnätet som närmar sig slutet av sin livslängd samt vara en viktig del i energiomställningen i Sverige, säger Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör, Svenska kraftnät.

Kraftfulla investeringar förnyar och förstärker nätet

NordSyd är Svenska kraftnäts största investeringspaket någonsin och innebär att stora delar av transmissionsnätet i mellersta Sverige förnyas och förstärks. Satsningen sträcker sig över dryga 20 år och totalt planerar Svenska kraftnät att investera cirka 75 miljarder kronor för ett mer flexibelt och robust transmissionsnät som är förberett för framtida förändringar i det svenska elsystemet. Investeringarna är högre än vad tidigare beräkningar visat men trots det visar Svenska kraftnäts samhällsekonomiska analyser på en god och robust lönsamhet för projekten.
- De tidiga beräkningarna för projektets investeringar baserades på erfarenheter från projekt från 2017, nu har vi uppdaterat beräkningarna vilka nu baseras på läget 2019. Ökningen beror bland annat på förändringar i valutan kopplat till stålpriset och samma period tappade också den svenska kronan cirka 15 procent i köpkraft. NordSyd är ett investeringspaket som pågår under lång tid och förutsättningarna kommer att förändras, vilket gör det svårt att ange exakta summor säger Carl- Gustaf Fogelberg, Programledare för NordSyd på Svenska kraftnät.
En ytterligare faktor som påverkat investeringsvolymen är att marknadsläget i Sverige har präglats av stora bygg- och infrastruktursatsningar vilket drivit upp entreprenadkostnader.

Möjliggör utveckling för Mälardalsområdet

Många av de åtgärder som det nu tas inriktningsbeslut för ligger i och omkring Uppsala och Västerås och kommer att möjliggöra ökade förbrukningsuttag i dessa regioner. Genom ett tidigt samarbete och konstruktiv dialog med Uppsala kommun, Region och Länsstyrelse samt Västerås stad skapas nu nya möjligheter till ytterligare utveckling av regionen och för en växande befolkning – något som är beroende av en trygg elförsörjning. Nu skapas även goda förutsättningar för transporter att ställa om till fossilfritt och för företag och ny bebyggelse att utvecklas och växa.

Utredningspaket NordSyd_400.jpg

Ökad kapacitet mellan elområde 2 och 3

Sammanlagt förväntas investeringarna i NordSyd öka kapaciteten mellan elområde 2 och 3 från dagens 7 300 MW upp till mer än 10 000 MW. Begränsning i överföringskapaciteten i snitt 2 beror på olika faktorer såsom ökad vindkraft i norr, mindre kärnkraft i söder samt ökad förbrukning i söder. Ökad överföringskapacitet kommer också bidra till en ökad försörjningstrygghet i södra Sverige.

Överföringsbehov sammanfaller med reinvestering av nätet

Anledningarna att investeringspaketet påbörjas nu är flera. Dels sammanfaller de i tid med att de befintliga ledningarna når sin tekniska livslängd. Det innebär att befintliga anläggningar utnyttjas så länge de fungerar och därefter byts mot nya ledningar i högre standard vilket ger en högre kapacitet än idag. Dels ligger investeringarna också rätt i tiden då behovet av kapacitet ökar när samhället i allt högre grad elektrifieras.

De första åtgärderna på plats 2024

NordSyd- initiativet har en långsiktig horisont, men redan år 2024 bidrar det till att överföringskapaciteten i nätet ökar med cirka 800 MW. Det åstadkommer vi tack vare olika tekniska lösningar som optimerar befintliga ledningar och stationer. Därefter ökar kapaciteten och robustheten i överföringen successivt fram till 2040 allt eftersom nätet byggs om och byggs ut.
När alla investeringar är klara i NordSyd-programmet är vi framme vid år 2040. Det finns flera orsaker till att det tar lång tid. Ett enskilt projekt för att bygga en ny kraftledning brukar ta mellan 10-12 år från ett inledande beslut till att den kan tas i drift. Merparten av tiden går åt till tillståndsprocessen. Själva byggandet tar normalt två till tre år. Vi byter heller inte befintliga ledningar förrän de når sin tekniska livslängd. Planeringen bygger därtill på att vi upprätthåller överföringskapacitet i varje ögonblick under denna investeringsperiod.

 

Källa: Svenska kraftnät