Trots att Arktis håller på att smälta i en aldrig tidigare bevittnad tempo är det goda nyheter för Finland, världens ledande leverantör av isbrytare. Affärerna med isbrytare blomstrar samtidigt som det krympande istäcket öppnar för nya möjligheter.
- Man skulle kunna tro att vi inte behöver isbrytare längre på grund av de smältande isarna, men det är faktiskt tvärtom, säger Stefan Lindström, rådgivare vid det finska utrikesdepartementets avdelning för Nordamerika.
Ismassorna minskade till rekordlåga nivåer under den gångna vintern. Vissa arktiska övervakningsstationer observerade temperaturer som var så mycket som 9 grader över det normala. Årets högsta istäcke var ännu tunnare än 2015, vilket var också ett rekordår.
Detta är dåliga nyheter för isbjörnar och människor som lever på låglänta öar, men det krympande istäcket öppnar också upp för nya möjligheter i nordiska trakter. De som borrar och transporterar offshoreolja och – gas från Ryssland, däribland råolje- och LNG-fartyg, forskare och militärer dras norrut eftersom förekomsterna där har blivit betydligt tillgängligare på grund av den smältande isen, men alla som färdas där till havs har fortfarande behov av isbrytare.
- Det brukade vara för svårt att borra i Arktis, men redarna undersöker nu fler möjligheter, men det finns fortfarande en hel del is där och man måste vara beredd på hårdare villkor, sade Arto Uuskallio, chefen för marknadsföring på finländska fartygsdesign- och ingenjörsföretaget Aker Arctic, vars kunder inkluderar internationella olje- och gasföretag, samt olika länders kustbevakningar.
Även om Finland inte har arktiska havskuster, har landet stor erfarenhet av att bygga isbrytare. Cirka 60 procent av dagens globala flotta designades och byggdes i Finland. Och branschen räknar med en påtaglig försäljningsökning under de kommande åren.
Nya transportvägar
Mer öppet hav innebär att fartygen kan färdas genom Nordvästpassagen och vidare genom Kanadas arktiska öar. Rederierna visar också ett större intresse för en annan nordlig sjöväg, längs den ryska kusten.
En färsk rapport från Washington-baserade Wilson Center hävdar att för moderna isbrytare har det blivit lättare idag att använda norra sjövägen, som förkortar restiden från Europa till Asien och Stillahavsområdet med 40 procent jämfört med den traditionella vägen genom Suezkanalen. Sträckan kommer också att leda till ett uppsving när det gäller tranporter av kolväte, enligt rapporten.
- De som börjar använda norra sjövägen, behöver isbrytare mer än någonsin, sade Lindström.
Trots att rutten har använts i undantagsfall för transport av gods till och från ryska hamnar av den transkontinentala sjöfarten under de senaste åren, ökade fraktvolymen från 2,8 miljoner ton 2013 till 4,5 miljoner ton 2015, sade Rysslands biträdande Minister för Transport Viktor Olersky i oktober 2015. Det ökade intresset för arktiska frakter återspeglas i flera finländska varvsbolagens aktuella bokslut.
Aker Arctic´s intäkter steg 40 procent under förra året till 14 miljoner euro efter företaget byggde en isbrytare som även kan frakta flytande naturgas, en teknik som kommer att tillämpas för 15 framtida fartyg. Flottan kommer att tjänstgöra på Jamalhalvön i ett ryskt 27 miljarder stort projekt, som beräknas producera 16,5 miljoner ton LNG per år vid full kapacitet.
Tankfartyg, som kommer att ägas av internationella rederier, kommer att vara de längsta och bredaste isbrytare som har byggts hittills. De skall kunna bryta upp till 2,1 meter tjock havsis. Fartygen kommer att levereras i år och gasborrningarna på platsen beräknas starta nästa år.
- Förra året var verkligen stort för vår del, sade Uuskallio, men han varnade för prognoser, som är svåra att göra för ett så snävt marknadssegment.
Helsingforsföretaget Arctech, som verkar vid varvet Helsinki Shipyard, har en orderstock på 600 miljoner euro. Det handlar mest om beställningar för isbrytare som ska bistå Rysslands olje- och gasoperationer. Numera ägs detta finländska varv av ryska United Shipbuilding Corporation.
Arctech kommer att leverera fyra isbrytare till Rysslands största rederi Sovcomflot i år och delta i verksamheten vid Sakhalins havsbaserade olje- och gasfält. Även andra finländska företag hoppas att kunna utnyttja regeringarnas intresse för arktiska områden.
Uuskallios företag Aker Artic, vars isbrytare Baltika, kan bryta is även sidledes, har fått allt fler förfrågningar från utländska regeringar, som är intresserade av det vi gör och vad som är möjligt och vad som inte är möjligt att göra.
Aker Arctic skall hjälpa den kanadensiska kustbevakningen att designa en ny isbrytare, ett projekt som visserligen har försenats kraftigt och vars kostnader har fördubblats under de senaste åren. Finländarna har också hjälpt till att utveckla en ny polarforskningsisbrytare för Kina.
Industritjänstemän är också angelägna om att få fotfäste i USA, som planerar att skaffa en ny isbrytarflotta. USA har för närvarande två 40-år gamla isbrytare, medan Ryssland har 40 stycken, inklusive 11 under uppbyggnad.
I januari i år berättade USA:s kustbevakning om vilka krav de ställer för två nya isbrytare, som kan få kosta 1 miljard dollar vardera. Enligt USA: s President Barack Obama kommer den första isbrytaren att kunna levereras redan 2020, i stället för det tidigare datumet som var 2022.
Chansen för att finländska varv ska få ta del av sådan verksamhet är dock relativt kringskuren, eftersom USA i regel förbehåller militära kontrakt för inhemska varv. De smältande isarna ökar uppenbarligen trycket på USA som vill påskynda landets närvaro i norr. Det är dock viktigt för Finlands regering att villkoren för hållbar utveckling beaktas i all verksamhet i Arktis.