Havsbaserad vindkraft har under de senaste två decennierna lyfts fram som en av de viktigaste teknikerna för att öka elproduktionen i Europa. Men samtidigt som regeringar sätter upp allt mer ambitiösa utbyggnadsmål växer problemen i branschen. Stigande räntor, högre byggkostnader och förseningar i leverantörskedjorna har lett till att projekt för hundratals gigawatt har skjutits upp eller lagts ned.
Samtidigt försöker industrin ta nästa tekniska steg genom att utveckla flytande vindkraftverk för djupare havsområden. Men den tekniken är ännu dyrare än dagens etablerade lösningar och riskerar att förstärka de ekonomiska utmaningarna som redan präglar sektorn.
Havsbaserad vindkraft i kris – flytande projekt riskerar att förvärra problemen
De flesta havsbaserade vindkraftverk som byggts runt om i världen är i dag bottenfasta. Det innebär att tornen står på fundament som förankras direkt i havsbotten, exempelvis med monopålar eller så kallade jacket-konstruktioner. Tekniken är väl beprövad och fungerar ekonomiskt så länge vattendjupet är begränsat.
När djupet ökar förändras förutsättningarna snabbt. Större fundament kräver mer stål, mer avancerade installationer och högre kostnader. Branschen brukar ange att gränsen mellan bottenfast och flytande vindkraft ligger någonstans mellan 60 och 80 meters vattendjup, även om den exakta nivån varierar beroende på lokala förhållanden.
Flytande vindkraft för djupare vatten
Flytande vindkraftverk monteras på plattformar som hålls på plats med förankringslinor till havsbotten. Tekniken gör det möjligt att bygga vindparker i betydligt djupare vatten där vindförhållandena ofta är bättre.
Lösningen har framför allt väckt intresse i områden där havsbotten snabbt blir djup, exempelvis utanför Norge, Skottland, Japan och delar av Medelhavet.
Problemet är att tekniken fortfarande är betydligt dyrare än bottenfasta anläggningar. Plattformarna är komplexa, förankringssystemen avancerade och installationerna kräver specialiserade fartyg. Därför utgör flytande vindkraft fortfarande endast en liten del av den globala installerade kapaciteten.
För svenska förhållanden har frågan en särskild betydelse. Stora delar av Östersjön är relativt grunda, vilket gör att många planerade svenska projekt kan byggas med traditionella bottenfasta fundament. Flytande vindkraft blir främst aktuell i djupare havsområden som Norska havet och delar av Atlanten.
Ränteschocken förändrade kalkylerna
Många av dagens problem inom offshorevindkraften har sin grund i de ekonomiska förutsättningar som rådde när projekten planerades.
Under perioden med mycket låga räntor framstod stora investeringar i havsbaserad vindkraft som attraktiva. Men när centralbankerna började höja räntorna efter inflationsuppgången förändrades kalkylerna snabbt.
Havsbaserad vindkraft är en av de mest kapitalintensiva energiteknikerna som finns. Samtidigt steg priserna på stål, kablar, fartyg och installationstjänster kraftigt. Resultatet blev att många projekt inte längre uppfyllde investerarnas avkastningskrav.
Projekt stoppas trots politiskt stöd
Konsekvenserna har blivit tydliga under de senaste åren. Ett stort antal projekt har lagts ned eller skjutits upp trots omfattande politiskt stöd.
Flera utvecklare har valt att lämna projekt där betydande resurser redan investerats i tillståndsprocesser, projektering och undersökningar. Branschbedömare har pekat på att projekt motsvarande omkring 190 gigawatt global kapacitet har stoppats eller försenats under senare år.
Ett av de mest uppmärksammade exemplen är den danska energikoncernen Ørsted, som tvingats genomföra omfattande nedskrivningar och ompröva delar av sin expansionsstrategi. Bolaget har hänvisat till stigande finansieringskostnader, högre byggpriser och fortsatta problem i leverantörskedjorna.
Växande klyfta mellan mål och verklighet
Utvecklingen illustrerar en växande motsättning inom energipolitiken.
Samtidigt som europeiska regeringar fortsätter att höja målen för utbyggnaden av havsbaserad vindkraft blir investerarna allt mer försiktiga. Flera auktioner har fått svagare intresse än väntat och branschen efterfrågar nya former av statligt stöd för att projekten ska bli ekonomiskt genomförbara.
Det gäller inte minst nästa generations flytande vindkraftverk. Tekniken öppnar för etableringar i djupare havsområden, men innebär samtidigt högre kostnader i en sektor som redan kämpar med lönsamheten. Därmed riskerar flytande vindkraft att förstärka de problem som redan bidragit till offshorevindens pågående kris.
Källor: Reuters, BCG Globals branschrapporter, marknadsanalyser och offentlig information från utvecklare inom havsbaserad vindkraft.
Fakta:
- De flesta havsbaserade vindkraftverk i världen är bottenfasta och står direkt på fundament förankrade i havsbotten.
- Flytande vindkraft används främst i områden där vattendjupet överstiger cirka 60–80 meter.
- Flytande vindkraft är fortfarande betydligt dyrare än bottenfasta anläggningar.
- Stigande räntor har haft stor påverkan på offshorevindens lönsamhet eftersom tekniken är mycket kapitalintensiv.
- Flera stora projekt har skjutits upp eller avbrutits under senare år trots omfattande politiskt stöd.
- Danmarkbaserade Ørsted har blivit ett av de tydligaste exemplen på de ekonomiska utmaningarna som sektorn står inför.
