Den nederländska provinsen Groningen har beslutat att helt överge sin satsning på vätgasdrivna tåg, rapporterar International Rail Journal. Beslutet kommer nästan två år efter att regionens upphandling av fyra vätgaståg misslyckades fullständigt – utan ett enda bud från någon tillverkare.
Regionens mål är att trafikera samtliga järnvägslinjer med utsläppsfria tåg senast 2035. Efter upphandlingsfiaskot väljer man nu batterielektriska tåg i stället.
Planerna på vätgasdrift började redan 2020, då Groningen genomförde en provkörning av Alstoms Coradia iLint – samma modell som används på vissa sträckor i Tyskland. Provet beskrevs av regionala tjänstemän som lyckat, då tåget klarade kraven för att köras på det nederländska järnvägsnätet.
I november 2022 gick provinsen vidare och lade ut en upphandling för fyra vätgaståg avsedda för den icke-elektrifierade sträckan mellan hamnstaden Delfzijl och Veendam. Men ingen tillverkare visade intresse.
Höga kostnader, få leverantörer och tveksam teknik
Groningens problem är inte unika. Upphandlingar av vätgasdrivna tåg har även i andra europeiska länder dragits med osäker ekonomi, höga kostnader och tveksam leveransförmåga. De tyska Coradia iLint-projekten har drabbats av betydande förseningar – enligt rapporter kommer hela flottan på 27 vätgaståg i Taunusbahn inte kunna tas i drift förrän 2026, mer än tre år senare än planerat.
Det minskade intresset från tillverkare beror delvis på att tekniken kräver en parallell investering i vätgastankstationer och logistikkedjor, vilket fördyrar projekten. Batterielektriska tåg saknar dessa infrastrukturkostnader och uppfattas därför av många operatörer som mer förutsägbara.
Enligt en talesperson för provinsen, citerad av Hydrogen Insight, gjorde regionens egen utredning från 2018 gällande att vätgastågen då var det billigaste alternativet:
– ”Både full och partiell elektrifiering är dyrare än vätgasvarianten.”
Men förutsättningarna har förändrats snabbt. Kostnaderna för vätgassystem har ökat och osäkerheten kring standardisering och tillgång på vätgas gör tekniken svår att skala upp. Samtidigt blir batteritågen billigare och kan laddas via etablerad elinfrastruktur.
Provinsen konstaterar även att elektrifiering av banorna skulle innebära långa driftsstopp, något man vill undvika för att behålla en fungerande kollektivtrafik.
Regionen söker nu stöd för att finansiera batteritågen
Groningen har därför beslutat att gå vidare med batterielektriska tåg och söker nu statliga och europeiska bidrag för att finansiera den nya tågstommen.
Ett byte till batteridrift innebär också betydligt lägre infrastrukturrisker. Tågen kan laddas vid ändstationer och kräver inte omfattande ombyggnad av regionala tågsträckor. För en region med flera oelektrifierade linjer uppfattas detta som den mest realistiska vägen mot målet om utsläppsfria transporter.
Vätgasens fördelar – framför allt lång räckvidd – väger inte längre upp nackdelarna, särskilt när tekniken fortfarande saknar kommersiell mognad i större skala. Flera europeiska regioner har på senare tid valt samma väg: att avvakta med vätgas och i stället accelerera elektrifiering eller batteridrift, där de tekniska och ekonomiska riskerna är lägre.
Groningens slutliga beslut kan ses som ytterligare ett tecken på att vätgasdrivna tåg inte har fått det marknadsgenombrott som länge utlovats – trots intensiva satsningar från både industrin och vissa politiska aktörer.
Fakta:
– Upphandling av fyra vätgaståg i Groningen fick inte ett enda bud.
– Testkörningen av Alstom Coradia iLint genomfördes 2020.
– Full drift av Coradia iLint-flottan i Tyskland är försenad till 2026.
– Groningen siktar på utsläppsfria tåg till 2035 och väljer nu batteridrift.
