Tyskland konfronteras igen av sina kärnkraftsdemoner

En grupp tyska elever besöker kärnkraftverket Grafenrheinfeld i Unterfranken innan Kärnkraftverket stängdes i mitten av 2015. Foto: Wikipedia Common Lic. Kredit: Christian Beo Horvat

Motståndet mot allt kärnkraft var länge grunden för det moderna tyska politiska psyket. Sedan kom Rysslands krig i Ukraina. Och nu har kärnkraften åter hamnat på den politiska debattens dagordning.

Den 30 mars gjorde det tyska rådet för ekonomiska experter, en grupp av fem ledande ekonomer som utvärderar den tyska regeringens politik, en rekommendation som bröt ett långvarigt kulturellt och politiskt tabu.

För att kunna konfrontera den hotande internationella energikrisen som är kopplad till Rysslands krig i Ukraina, skrev flera ledande tyska ekonomer, att Tyskland bör överväga att fördröja utfasningen av sina tre återstående kärnkraftverk, planerade till slutet av detta år.

Landet är starkt beroende av import av rysk naturgas, och de flesta experter är överens om att det bara är en tidsfråga innan tyskar – antingen genom sin egen politiska vilja eller den ryske presidenten Vladimir Putins – blir avskurna för gott. Europeiska unionen har redan slutfört planerna på att ett embargo för de flesta importer av ryskt kol och olja, som utgör en mycket mindre – men fortfarande betydande – andel av Tysklands energimix.

Måste hitta en nödplan

Även om gas förblir den sista icke-sanktionerade hållplatsen, skar Putin i maj 3 procent av sitt lands gasexport till Tyskland i vad som till stor del sågs som ett maktdrag. Detta var bara början. Ryssland fortsatte att minska mängden av gas till Tyskland och EU.

Tjänstemän i Berlin försöker nu hitta en nödplan om Moskva skulle stänga alla kranar. Politiska svar har sträckt sig från att vädja till allmänheten om att begränsa privat energiförbrukning till att uppvakta Qatar för export av flytande naturgas (LNG). Men en idé som hittills har undgått något officiellt stöd från regeringen är att använda Tysklands befintliga kärnkraftsinfrastruktur för att avvärja en energibrist.

EU-kommissionen har anklagats för att gröntvätta kärnkraft och naturgas av kritiker. Planen har också splittrat medlemsländerna, där Österrike och Luxemburg är de mest frispråkiga när det gäller att motsätta sig planerna.

Dessa länder förblir dock entusiastiska. "Kärnenergi bör betraktas som en av lösningarna, eftersom den har det lägsta koldioxidavtrycket [och anses] redan som en grön lösning av EU-kommissionen, sa den bulgariska socialdemokratiska parlamentsledamoten Tsvetelina Penkova till Europaparlamentets energiutskott i början av mars.

”Maximera energiproduktionen från kärnkraft”

Hennes bedömning upprepades av den finska parlamentsledamoten Henna Virkkunen.

- Det är tydligt att medlemsländerna inte längre kan förlita sig på rysk gas och olja för sina energibehov. Att fördubbla och investera i energi med låga koldioxidutsläpp, inklusive kärnkraft och förnybar energi, är nu absolut nödvändigt för att uppnå både koldioxidneutralitet och energioberoende, berättade hon för kommittén.

I en 10-punktsplan i mars föreslog Internationella energibyrån (IEA) också att EU skulle minska sin import av naturgas från Ryssland med mer än en tredjedel inom ett år – delvis genom att maximera energiproduktionen från kärnkraft.

IEA föreslog att EU tillfälligt skulle skjuta upp stängningen av kärnreaktorer som var planerade att stängas av under nästa år, ett steg som skulle kunna minska EU:s efterfrågan på gas med nästan 1 miljard kubikmeter per månad.

Men ett sådant massivt skifte kräver lika stora investeringar.

EU-kommissionären för den inre marknaden Thierry Breton uppskattar att EU bör investera cirka 500 miljarder euro i kärnenergi till 2050 för att uppnå sitt mål om koldioxidneutralitet.

Andra varnar för att bygga nya kärnkraftverk som inte kommer att vara en snabb lösning för EU eftersom det kämpar för att avvänja sig från rysk energi mitt i ett krig som driver upp redan höga energipriser.

Operativa först 2035

- Kärnkraftsanläggningar som redan är stoppade skulle kunna sättas tillbaka på nätet, men det skulle bara innebära ett minimum av gasbesparingar. Om man vill minska gasens roll i elsektorn måste man bromsa utfasningen av kol, säger András György Deák, senior forskare vid Budapest-baserade Institute of World Economic, till EUobserver.

- Jag kan föreställa mig att en kärnkraftsrenässans utvecklas på grund av kriget - åtminstone när det gäller politiska diskussioner. Men det vi börjar bygga idag kommer inte att vara operativt förrän 2035. Så vad är poängen? sa Deák och tillade att företag som investerar i att bygga anläggningar tänker långsiktigt och kommer sannolikt inte att reagera enbart på Ukrainakriget.

Deák är också skeptisk till att Europa kan minska sitt beroende av gas snabbare än vad som redan planerats. Accelererande besparingar kan komma från att påskynda renoveringen av byggnader, så att en del gas som används för uppvärmning kan kanaliseras till att producera el, föreslår han.

Små modulära reaktorer (SMR), kärnklyvningsreaktorer som är mindre än konventionella kärnreaktorer, skulle däremot kunna ge en snabb brygga så småningom, men tekniken är fortfarande under utveckling och måste granskas av EU-kommissionen av säkerhetsskäl.

Nödlösningar att vänta

Från de energibolag som driver de tre tyska reaktorer som fortfarande är i drift, ser man ändå inte att en fortsättning efter år 2022 är möjlig. Man är redan nu så långt i förberedelserna att stänga också de här reaktorerna, att ”en kursändring inte längre är möjlig.”

Ekonomi- och klimatminister Robert Habeck har visserligen meddelat att han kommer att låta utreda om det är möjligt att förlänga driftstiderna, men också han hänvisar till bolagens hållning.

För att minska på beroendet av rysk gas kommer Tyskland i ett första skede att bygga två terminaler för flytande naturgas. Därtill ska utbyggnaden av de förnybara källorna snabbas på. Men i bakgrunden hägrar kärnkraften som ett möjligt tillskott.

Markku Björkman