Energiewende: Kan Rysslands krig ändra på det tyska beslutet om nedläggning av landets kärnkraftverk?

GKN Neckars kärnkraftkraftverk nära Neckarwestheim, fotograferat från slottet Liebenstein Castle I mitten av bilden cellkylaren i block 1, till höger hybridkyltornet i block 2. Foto: Wikipedia Common, kredit: Thomas Springer

Efter Rysslands angrepp på Ukraina har det kommit enorma förskjutningar inom tysk politik.

Den Rysslandspolitik som i över 20 år har byggt på en strävan efter goda handelsrelationer och oupphörliga försök till dialog och förhandlingar, har nu mer eller mindre kastats på historiens skräphög.

Inom loppet av några dagar ställde Tyskland sig bakom långtgående ekonomiska sanktioner mot Ryssland, samtidigt som man slog fast enorma satsningar på det egna försvaret.

Stendöd

Det rysk-tyska gasledningsprojektet Nord Stream 2, som länge sågs som enbart ett ekonomiskt projekt, är i dagens läge stendött.

I skuggan av allt det här har också kärnkraftens fortsatta roll blivit en del av diskussionen.

Från de energibolag som driver de tre reaktorer som fortfarande är i användning, ser man ändå inte att en fortsättning efter år 2022 är möjlig.

Man är redan nu så långt i förberedelserna att stänga också de här reaktorerna, att en kursändring inte längre är möjlig.

Men ekonomi- och klimatminister Robert Habeck har trots allt meddelat att han kommer att låta utreda om det är möjligt att förlänga driftstiderna, men också han hänvisar till bolagens hållning.

För att minska på beroendet av rysk gas kommer Tyskland i ett första skede att bygga två terminaler för flytande naturgas. Därtill ska utbyggnaden av de förnybara källorna snabbas på.

Energiewende i motvind

Beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland fattades efter olyckan i Fukushima år 2011.

Bara några månader tidigare hade regeringen Merkel slagit fast en förlängning av driftstiderna för de tyska reaktorerna. Tanken var att vissa av de tyska reaktorerna skulle vara i användning långt in på 2030-talet.

I samband med att avvecklingsbeslutet presenterades betonade Merkel att satsningarna nu ska ligga på förnyelsebara energikällor, utan att man för den skull ska bli mer beroende av import.

På båda de här punkterna har omställningen, som går under benämningen Energiewende, ändå inte gått enligt plan.

Ny plan på grund av kriget?

Nyligen beskrev energibolaget RWE det som förståeligt att den tyska regeringen på grund av "Putins krig undersöker alla tänkbara leveransmöjligheter i denna allvarliga krissituation".

RWE uppgav dock att bolagsgruppens sista kärnkraftverk i Emsland var inriktat på den lagstadgade nedläggningen i slutet av året.

Vid det här laget kommer bränslet att vara förbrukat: "Fortsatt drift skulle – till skillnad från till exempel koleldade kraftverk - inte vara lätt att genomförbara, det finns extremt höga hinder för detta, både tekniskt och licensmässigt."

EnBW-gruppen (operatör av Neckarwestheim 2-ugnen) uppgav att den tillämpliga rättsliga ramen tydligt utesluter fortsatt drift efter den 31 december.

- Men, med tanke på kriget i Ukraina, om det skulle uppstå en exceptionell situation är man givetvis beredd att undersöka åtgärder som är öppna för befintlig teknik och som är tillgängliga för den federala regeringen i en rådgivande egenskap.

Dörren på glänt

På frågan påpekade E.On att tekniska och organisatoriska förberedelser för avveckling och nedmontering av kärnkraftverken har pågått i åratal, vilket försvårar varje renässans för kärnkraft.

I den nuvarande exceptionella situationen är man dock redo att "tala om de tekniska, organisatoriska och regulatoriska ramvillkoren under vilka utökad användning av kärnkraftverket Isar 2 skulle vara möjlig, förutsatt att detta uttryckligen önskas av den federala tyska regeringen".

Därmed hålls dörren öppen för en omvärdering av läget. Den som lever får se.

Källa: E.ON/RWE m.m.